TotalFarsa

Som lovat Valterego. Seagalogy - A Study Of The Ass-Kicking Films Of Steven Seagal Review

Så enkelt. Påsens innehåll inhaleras på ca en kvart. Skuldkänslorna sitter i en halv dag ungefär.

Se till att alltid ha lite av din favoritfrukt hemma. Även om du överdoserar på t. ex clementiner så känns det iaf bättre än att möla en påse chips

Förstår det. Frirullade bara lite på er highballers

Drog lite på smilbanden åt det fetmarkerade... Also, det verkar allvarligare att hon rökt i lghtn än att 12k är borta? Ahja, carry on.

Grym googling! Men nä, sambon var på nån 3d-historia för inte så länge sen och tekniken, som hon beskrev den, verkade vara den gamla hederliga bildförskjutnings-grejen. Så, det är väl som förr fast mer raffinerat.

Men vadfaaaan, har ju nästan bokat biljetter till lördag. Why u make me cry... Rock on.

På en del sajter/nätverk har jag märkt att man, efter en stund, plockas bort om man är sitout från start. Om det är så på NB vet jag inte men det skulle ju isåfall vara en förklaring.

Är lite småsugen på att dra in och se Avatar på bergakungen till helgen. Funderar bara lite på hur 3d det blir när jag ser ok på ena ögat och kanske 3-5% på andra. Borde inte det fucka rätt rejält med hela prylen?

Han började snacka med mig i loungen där vi alla satt. Hängde med honom ut på lastkajen för en cigg och där genomgick han nån jäkla personlighetsförändring. Snackade engelska på en 5-årings nivå och gick över till ryska/estniska och blev märkbart irriterad över att jag inte förstod honom. Kändes sådär lagom stabilt så jag mumlade något och gick in. Fick tränga mig förbi nån jäkla rödhårig skäggmupp som ställde sig ivägen för mig för att komma in.

Den där maffiaryssen skrämde skiten ur mig. 4 real

Finns i min recap av fyllespektaklet i tallinn. Skulle kunna lägga upp en där han boffar på cigarr men den är så erotisk att jag inte pallar...

Med Skanke i närheten är alla vinnare. Sådeså Also, den äldre herren till vänster om Valtererik på bilden var bordets största värde. Nordic Bet-roger hade årets mest uppenbara stege och fick maxbetalt mot norrmannens tvåpar.

Äh, de hade blandat ihop namnen bara. Ingen skada skedd. Istället för mikes bleka arsle fick jag vakna upp till omalleys bleka arsle. Same same, butt different.

Tro mig Crappy när jag säger att Torax är körd för pokerspel den helgen.

Nu har du allt massuppfittat något, o du skäggige. Man står inte ut med mig, man har roligt åt/tillsammans med mig. Det där lät inte heller bra. Men låt stå

Skit ner dig +1 Fyfanken vad kul vi har haft! ??? Jag kommer att vara bakis tills på onsdag. Minst.

Tallinn - del 2/2 Lördag Vaknar rätt tidigt och stapplar in på dass för att ta en Resorb-kur. Har ett svagt minne av att jag tog en Resorb innan jag la mig och mycket riktigt, på toaletten hittar jag ett glas med Resorb-avlagringar i. Dutti pojke! Skeppar in resorben och tar även en ibumetin i preventivt syfte. Ingen skallevärk men man vet ju aldrig. Ser mig själv i ögonen i spegeln och det är ingen vacker syn. Ni vet hur det är, trött blick, röda ögon och en känsla av att något är trasigt i magen. Ahja, Omalley är vaken och han hittar duschklonken och får varmvattnet. Bastard. Vi trillar ner till bottenplan för att hitta frulle. I hissen kollar jag klockan och ser att den bara visar 0950. Vem fan är uppe nu? Valterego såklart. Ringer honom och han ligger såklart och sover. Dock lider han ju av raka motsatsen till social fobi så han ansluter matsalen efter 5 minuter. Han frågar omgående var Juggler är eftersom han, i sitt omtöcknade tillstånd, trodde att det var han och inte jag som ringde och väckte honom. Haha, sucker! Du är fast att frulla med oss! Frullen. Standard. En efter en så ansluter vårt tappra gäng och vi börjar så smått nysta i vad som hände under gårdags kväll. Vad gäller mig själv så kommer jag inte ihåg så mkt mer än det jag beskrivit ovan och ingen är egentligen inte speciellt förvånad. Jag vill påstå att jag inte blir så jobbig på fyllan (snälla, backa upp mig på det här nu!) men med tillräckliga mängder whisky så är det lite si och så med minnet dan efter. Jag har iaf en Episk Bakfylla på G och det märks förmodligen på mig. Turren ska börja kl 15 och det beslutas om rumsgryta hos Valterego kl 12 (eller nåt sånt). Omalley och undertecknad lommar upp till rummet för en stunds stilla reflektion och jag bestämmer mig för att stanna på rummet en timme extra. Ligger och lyssnar på musik på iphonen och halvslumrar. Tror att den där timmen gjorde underverk för jag känner mig rätt ok när jag väl hittar ner till Valteregos rum där de är i slutfasen av en gryta. Behöver inte nämna några namn men en person berättar att han blev sugen på nattamat kvällen innan. Så han bestämde sig för att gå ut i natten för att hitta en burgar-joint men lyckades på något vis irra in sig på en byggarbetsplats och lyckades inte hitta ut därifrån igen. Så han gjorde det som vi alla skulle ha gjort i hans skor. Klättrade över ett stängsel och rev upp ett stort hål i grenen på jeansen. Hoho, gg, wp my friend. Vi har fortfarande två timmar innan turrestart så vi river av en ny gryta. Kör modesta inköp och jag hittar riktigt fina löv rakt igenom. Poker är lätt, ingen ska påstå något annat. Slutar med att Valter och jag splittar HU för vi är jämnstarka i marker och tiden börjar rinna iväg. Jag går ut och röker och får senare höra att de highcardat om vem som vann. Klart man inte hittar klonken där. Nåja, blev 900 låtsaspengar rikare iaf. Det är mer än väl för en gratisfylla. Efter ett par öl på rummet så har man faktiskt börjat hitta formen så smått inför dagens turnering. Det är liksom inget att spara på. Nu kör vi! Turre 2 Jag köpte in till bägge turrarna redan på fredan så jag har min ticket i fickan. När vi står i kön för att få vår seating ticket så snackar Torax och jag om att det hade vart kul om vi kunde klonka så att man fick nån ur gänget som bordskamrat. Med den bakfylla som ändå tynger ens axlar så skulle det lätta upp stämningen en aning. Nåja, med en ny öl i näven styr jag stegen mot bord 8, plats 4 (spenderade gårdagen på bord 8, plats 3 så jag känner mig redan nu som hemma). Väl framme möts jag av en leende Valterego på plats 5, supersweet! Så sjukt skönt att klonka ett socialt geni bredvid sig. Det kommer att göra dagen lite lättare. En stund senare kommer Torax och sätter sig på plats 8(!). Vadfan, är det redan julafton? Det måste det vara för strax släntrar Skanke till och slår sig ner på plats 3. Bazinga! Jackpot! Även om tröttheten är någotsånär episk så kunde jag inte ha klonkat ett trevligare bord. Redan nu känner jag att det kan kvitta hur det går i turren så länge som vi får spela länge tillsammans och ha en bra kväll. The Skankman and I Skanke, Valter och jag är sjukt kortkalla. I vanliga fall kan man rycka på axlarna över snittet men det är faktiskt otroligt hur kyligt det är. Första handen jag spelar, bortsett blindsen, kommer ca en timme in i turren då jag hittar pp10 i mp. Höjer upp och får en syn från knappen. Brädan kommer 8-hög och jag tänker en stund för att sedan checka. Knappen betar en femhunka och jag tar syn. Turn kommer lanka och jag checkar igen. Bet femhunka, syn. River kommer för att både färgdrag och stegdrag ska vara möjliga men brädan är fortfarande 8-hög om jag inte minns fel. Jag checkar och knappen bettar en tusing som jag synar. Han har pp9, i princip den enda möjliga handen i hans range som jag slår. Jag får onda ögat av honom men inte fan bryr jag mig om det. Är plötsligt uppe på +9500 (start 7500). Det sitter en estnisk snubbe på plats 9, bredvid Torax. Jag har ogillat honom från ruta ett då han är sjukt snabb med att ropa ”English only!” så snabbt någon yttrar sig. Det är något med hans sätt, hans utseende, hans attityd som får det att koka hos mig inombords. Till råga på allt gör han något som jag själv anser är sjukt fult. När nya spelare anländer bordet så är han inte sen att högljutt deklarera att ”you only play one hand last hour, so easy to know!”. Jag vet inte vem du är eller vad fan du tror dig syssla med men det är lågt att hålla på så. Önskan att busta honom växer sig starkare och starkare, I shit you not. Chansen kommer snabbare än vad man kan tro. Med ppQ synar jag en raise ifrån vår ovän, som Skanke döpt Glasögon-Torsten. Jag har position på honom och vi är ensamma till floppen som kommer J-hög. Han checkar och jag betar ut halvpot. Syn och turn kommer en lanka. Han checkar igen och jag betar runt halv pot. Syn och river kommer, hmm, en K kanske. Han checkar och jag gör det återigen till halvpot. Syn och han har ppQ. Förbannat också! Återigen drygar han sig. Jag biter mig i tungan. Oavsett vad så är jag inte den som håller på så att alla kan höra det. Men Skanke och Valter får höra vad jag tycker och tänker om honom. Under period fyra så börjar kortsnittet så sakteliga att bli lite mer normalt och jag jobbar upp stacken till runt 18k eller därikring. Så börjar Glasögon-Torsten igen. Han har precis fått BB och börjar sjunga så att alla kan höra det ”I have the big blind and I am shortstacked, I will call all raises and move allin, lalala”. Gud vad jag hatar honom. Men sedär, ppQ i hålet. Gör min std-raise till 1700 och han går allin med sina resterande 6k. Jag instaflippar upp damerna med en härlig handledssnärt och jag kan riktigt se hur han dör en smula när han ser min hand. Själv har han hittat ppT och han trodde väl sig vara stark. Han lyckas inte dra ut och får lomma iväg med svansen mellan benen samtidigt som jag får ryggdunkningar av mina bordsgrannar. Det är dålig karma att vara skadeglad men det där var riktigt, riktigt snajdigt. Några händer senare spelar jag ca 28-30k och hittar A9s i mp och raisar till 1700. BB går allin för sina sista 7-8k och jag synar rätt omgående. Vet inte om synen är korrekt men jag skyller på möe öl och whisky i systemet. Gubben har såklart AA men floppen kommer dels en nia samt två underbara hjärter som ger mig outs till både färg och trips. Det blir inte ens spännande eftersom färgen landar på turn med en hjärtertrea och jag får lite ursäktande ta gubben i hand. Märkligt, det är ju oftast jag som sitter i the receiving end på såna beats. Spelar plötsligt uppåt 35k med avg på 16-17 och det känns såklart väldigt bra. Med ca 40 återstående spelare är vi dessutom 6-7 ur gänget som är med och kämpar. Visserligen med lite varierande markerstaplar men Mike visade nyligen hur hårt svenskt stål kan bita när han jobbade upp sig från ca 3k till +30k på en halvtimme. Uttrycket är slitet men a chip and a chair är tydligen allt som behövs. Tyvärr blir jag nu flyttade till JohnH’s bord. Jag säger tyvärr dels för att jag tappar 3 sjukt trevliga bordskamrater och dels för att JohnH är en spelare jag inte vill ha vid bordet. Att jag inte är i närheten av hans nivå behöver jag knappt skriva. Hursomhelst, jag inleder med att raisa ur sb när det komemr foldat till mig. Har hittat A3 så jag kallar det inte ens för en bluff. Jag får syn och floppen kommer AQx. Jag betar ut och får omslag. Nu går jag in i tanken en stund men foldar sen. Jag är ny vid bordet och känner inte till ett jota om Fi. Han kan mkt väl vara ute på en resteal i blindskrig men synar jag flop så spelar vi förmodligen om stack på turn eller river och det är jag inte beredd att göra med A3. Punkt. Lite senare hittar jag QJo i sen mp och gör en std-raise. Tyvärr har jag missat att det är John som sitter på BB. Inte för att han är en ur gänget utan för att jag inte vill gå upp mot honom då jag vet att han kan spela ut mig alla dar i veckan. Och QJo är inte handen jag vill bråka med honom med. Hursom, John säger ”Lets see a flop” och jag dör lite inombords. Den kommer ATx och John checkar. Jag checkar efter och känner mig hur vek som helst. Turn landar dock en Q! Dock, John betar ut 2700. Hmm. Jag funderar en stund men bestämmer mig för att jag leder och att det bara finns ett sätt att ta reda på det. Jag rr till 6400 och John foldar efter en kort betänketid. Det finns en gud. Här efter följer sedan en lång radda händer där jag inte hittar någonting. Jag raisar nåt och får foldat till mig. Håller mig kvar på avg eller strax däröver. Efter en break kommer jag tillbaka och upptäcker att John har rykt på sista handen innan breaken. Trist. Nu är klimatet hårdare och jag får kämpa för att hålla mig kvar. Jag noterar att Mike är kvar och vi utbyter ibland lite glada tillrop. Heja Tallinn-gänget! Rätt vad det är spelar vi bara två bord med 15 itm! Jag har ca 30k när jag kommer till bordet men får inga händer att jobba med. Rätt till vänster om mig sitter två gigantiska stackar så jag vill inte spela en alltför obskyr hand då de kan syna mig allin utan att det ens sätter en buckla i deras stack. Jag hittar AA i mp efter en stund och raisar till 8k. BB tänker en stund men foldar till slut. Fan, jag skulle nog gått allin! Bubblan närmar sig. Valterego kommer förbi och gör mig uppmärksam på att en kille som sitter skymd bakom dealern endast har 12k och bb är på väg mot honom i ljusets hastighet. Det hade jag helt missat. Tack för den Valter! Jag spelar vid det laget ca 24k och börjar få itm-vittring. Mike ångar också på med ca 40k om jag inte minns fel. Kan vi kanske få 2 itm? Jag vet knappt vad som händer men rätt vad det klappar Valterego mig på axeln och säger ”Grattis, ni är itm”. Känslan sitter där och den är skön. En tjugo-nånting igår och en itm idag. Mycket bättre än vad jag vågat hoppas på men disciplinerat spel har betalat sig. Ett par händer senare ställer jag med A5 strax innan knappen och får syn av storstacken på BB med A6. Stor chans för split men han spikar 6an på turn eller om det var river. Det spela ingen roll, jag har itmat och det är jag helt och hållet nöjd med! Köper en öl och railar sedan mike på avstånd. Han åker oturligt på elfte strax innan FT. Jag fick ca 8100 låtsaspengar och han något mer för sin placering. Det gör mig breakeven på hela resan ungefär. Kom till Tallinn med 12k och åkte från hotellet med 11925 på fickan. Efter turren så hittar jag en stor del av gänget vid en sng som väntar på en spelare för att sätta igång. Den spelaren blir såklart jag. Ett gott gäng där nästan hela bordet består av oss tallinn-muppar, med Jens i spetsen. Den går åt pipan men det är ju skitsamma för det var kul och det är huvudsaken. I övrigt så bestod resten av kvällen av lounge-häng. Jag hade noll ork och lust med att hänga på limon till nattklubb. Var riktigt bra i gasen men lyckades på något vis komma ihåg att det fanns en morgondag. Och den skulle inte bli behjälpt av en nattklubbs-utgång, tvm. Jag vaknar rätt sent, säkert framåt elva. Bakis och sliten som fanken. Frulle är inte ens att tänka på. När duschen väl sitter där så ringer Valterego från flygplatsen och meddelar att Gbg-planet är försenat tre timmar. Skit. Vi checkar iaf ut och Omalley, Skanke och undertecknad tar en taxi till flyget. Checkar in och hittar resten av gänget som sunkar i ett kafé. Vi går igenom security-checkpoiten och shoppar loss på lite taxfree. Blir mest godis. Orka alkohol nu. Spelar ett par grytor för att få tiden att gå. Alla är trötta men ändå vid gott mod. Några tar öl. Hur de fixar det fattar jag inte. Är bakis. Rejält jäkla bakis. Men försöker hålla humöret uppe. Nån annan får bedöma hur jag lyckades. Väl i Gbg missar vi tåget söderöver med 3-4 minuter. Fan. Får vänta nästan två timmar till. Blir en BK. Crispy chicken är sjukt underskattad. Kommer hem kl 2240 ungefär. Stapplar in på dass och borstar gaddarna. Sambon ligger och läser där uppe i sängen. Vi går igenom helgens händelser och sen somnar jag in. The End

Tallin - Del 1/2 Dags att kavla upp ärmarna och summera Tallinn. Först och främst får det bli till att instämma i hyllningskören om ressällskapet. Den här trippen blev precis så där bra som man hade gått och hoppats på och det är helt och hållet er förtjänst. Mike, Skanke, Omalley, Miata, Torax, Valterego, Juggler, Jens, Lisa, Jarne, Crappy, ms Crappy osv osv, ni ska alla ha en fan-fakkin-tastiskt stor eloge Innan reseskildringen tar fart så kan man ju alltid backa bandet något och konstatera att det har peppats inför den här resan sedan slutet av sommaren. Att då säga att förväntningar var högt ställda får nog sorteras under avd. Årets underdrift. Det fina i kråksången är ju dock att sagda förväntningar inbefriades med bravur. Inte illa. Verkligen inte illa. [disclaimer: orkar inte rätta stavfel] Fredag. Hur kul är det egentligen att resa? Att resa innebär de facto inget annat än en lång, och oftast tråkig, väntan. Visserligen, ibland rör man sig jävligt snabbt men större delen av tiden sitter man bara på arslet och önskade man var framme. Ibland har man tur, som i fredags, och man är begåvad med ett trevligt gäng grabbar som reskamrater. På Landvetter samlades vårt västkust-possé upp i utrikeshallen och efter lite glatt ryggdunkade så bars det raskt av till loungen för första ölen, om än inte sista. Vi klonkade en extra reskamrat i den glade boråsaren Jarne, som visst var någon avlägsen bekantskap till Crappy. The more, the merrier. Hursom. Jag gillar inte att flyga. Väl uppe i luften kan jag slappna av men start och landning ger mig tammetusan ågren av gigantiska mått. Tack miata för att du själv drog dina funderingar kring stallande motorer och plan som inte kan glidflyga. Anyways drog jag nitlotten genom att hamna längst bak, inklämd mellan en jetmotor och det enda dasset på planet. Nån måste käkat en riktigt dåligt chutney kvällen innan för det var attans vad det luktade beigt efter en stund. När man bara ska vara borta över en helg så packar man givetvis light. Brukar klara mig med en kabinväska och gjorde så även denna gång. Ett extra plus är att man slipper stå och vänta vid bagagebandet på incheckade väskor och kan gå direkt på taxikön. Om det inte vore för att nån jeppe i sällskapet har checkat in bagage. Vi får sala ihop till en kabinväska åt Mike. Väl på hotellet. Sådär lite lagom småsunkigt men efter en tågluff genom östeuropa och en lång kinaresa så är mina förväntningar på flärd och komfort rätt lågt ställda. Huvudsaken är att personalen är trevlig, serviceminded och alert. Vilket vi så här i efterhand kan konstatera att den var. Ibland. Beroende på. Men över lag helt ok. Typ. Första beaten på resan kommer när de fuckat upp rumsbokningarna. Skulle ju sova sked med Mike men efter nån fnurra på tråden så fick det bli att bunka upp med den alltid lika glade Omalley. Vilket visade sig vara en beat in reverse eftersom han både snarkar tyst och sjunger i duschen. Kan det bli bättre? Omalley, delar gärna rum med dig igen! Innan turren drog igång så hann vi iaf få i oss lite mat&öl efter att ha sprungit in i Stockholms-gänget. Vi hann egentligen bara småprata en stund innan det var dags att för första gången denna helg dra sin seating ticket och leta upp rätt bord & rätt stol. Vid det här laget stod nog ölräknaren på ca 5 och man var vid gott mod. Ska villigt erkänna att minnena från fredagen är lite luddiga men jag vill tro att jag hade mike och johnh på bordet till vänster om mig samt miata och crappy till höger. Har förmodligen fel. Turre 1 Inköp på 1500 av deras låtsasvaluta. Motsvarar i runda slängar en svensk hövding och tangerar det dyraste liveinköp jag någonsin gjort. Är en sån liven00b. Hur det än må vara med det så har jag gameplanen klar för mig. Spela ABC, ge dig bara in i bluff-mode om du får rätt magkänsla, håll koll på stackdjupen, hitta minst en jävel som är fiskigare än du, slöspela inte dina stora händer, agera likadant oavsett vad du har på handen etc. Har en hel del händer under bältet men inser såklart att jag är en livefisk utan dess like. Ska det här gå vägen måste jag hitta en rejäl portion tur and the horse it rode in on. Finns ingen anledning att tråka ut någon med hur spelet gick under de första perioderna. Plockar upp några AQ, ett mellanpar eller två, några QJ och JT, raisar och cbetar. Håller mig flytande men är nog aldrig över 10k (startstack på 5k). Men bordet är iaf trevligt och det finns några snubbar som jag sitter och snackar med. Ber servitrisen komma in med 2 sexor rökig whisky och bjuder bort den ena till bordsgrannen till vänster. Första gången han dricker rökig malt och han blir så lyrisk att jag för en stund tror att jag ska få en bamsekram. Ska erkänna att mitt minne (läs omdöme) börjar bli lite dåligt framåt slutet. Jag blir flyttad över till johnh’s bord när vi är ca 35 man kvar och jag spelar då kanske 8-9k. Rakt fram har jag Nordic Bet-Hanna som har hållt mig sällskap i rökrutan under pauserna (andra kända ansikten i rökrutan var Skanke, mike, torax, johnh etc). Efter bara något varv eller två så tittar jag ner på pocket raketerna. Har för mig att Hanna raisar och jag ställer. Han har otur då hon snapsynar med the ladies och lyckas inte dra ut mig. Plötsligt har jag en stack som är med i spelet igen. Strax under 20k. Men som sagt, det är lite si och så med omdömet nu. Det blir break och jag är snabb ut för att hinna röka en cigg och pinka. När jag kommer tillbaka har de brutit ner till 3 bord. Men, vars ska jag sitta då? Frågar dealrna och hon menar att jag skulle fått ett nytt seatingkort. Tja, det fick jag inget. Spelarna droppar in och sätter sig. Vafan! Tillkallar floor, som f.ö var väldig rak och sympatisk, som gör det enda han kan och sätter mig på den plats som blir över. Det är ju lite trist för mig eftersom stacken jag plötsligt har framför mig är på 9k. Ok, jag var onykter men jag vet att jag spelade nästan 20k innan breaken. Hursom, jag inser ju att jag inte på något vis kan vinna en diskussion om det här så jag biter ihop och tänker ”fuck it”. Nu är blindsen uppe på 800/1600 eller någonstans i närheten och jag överlever/stjäl ett par varv innan jag ställer med AQs och får syn av min whiskydrickande kamrats pp8. Brädan är rags och jag åker på runt 20-25/150 nånstans. Det stör mig inte, jag är toknöjd med att ha kommit så djupt i en ”riktig” turre. Post game Springer omgående in i Torax och vi bestämmer oss för att hitta en gryta. Vi skriver upp oss på en 1100 eek-gryta som snart blir full. Rätt säker på att jag innan dess fick i mig kvällens 3 wirre och vilken öl i ordningen vågar jag inte tänka på. Följande är en kort summering av turren som jag fick av en road Torax på lördag eftermiddag: TF: Vad fan hände egentligen? Torax: Du var rätt tankad. Första handen raisade du till 900 och fick fold. Andra handen raisade du till 700. Sen gick det några händer så gick du allin pre med Q7 och fick syn och du åkte ut. TF: Jo, ska jag vara helt ärlig så var jag inte helt säker på att det var Texas vi spelade där på slutet. Gick och la mig direkt efter den grytan och det får nog ses som Helgens Mest Lyckade Beslut. Att köpa in till den grytan sorteras under Hur Man Pissar Iväg Pengar 101. Var iaf inte först i säng. En småsnarkande Omalley mötte mig och jag behövde inte många sekunder på kudden för att slockna. Ridå.

Inte nog med att vi blev beatade på tre timmars försening på flygplatsen, nu missade vi även tåget söderöver med fem minuter. Mer dagbok ikväll eller imorn.

Hot as hell! Får la masa mig hemifrån om en timme ungefär

Tur jag drog hem NY också

Laddar med en av de bättre filmerna som gjorts: Sen ska följande betas av: John Carpenter är kung

Hoppas slippa en göra en jmj...

Eftersom stockholmska är en sjukt irriterande dialekt så är poängen såklart att allt är bättre än den rotvälska han nu för sig med