Mitt pokerår lär vara ungefär lika miserabelt som ditt luppen, nivåoturande så att man tror att det är ett skämt varenda session. Inte ger man upp för det!
Mitt tips är att försöka att se grinden i mindre etapper. Om du hela tiden har hela helvetesåret i bakhuvudet när du sitter där är det omöjligt att bli nöjd hur bra det än går eller hur mycket man än turar. Ser du varje session i ett vakuum istället så är det infinitely mycket lättare att nå upp till den lyckonivån som krävs för att orka kämpa på, och för att bara känna sig 'nöjd' med en dag.
FWIW tror jag också att det är värdelöst att låsa in sig och mosa in nävar när det är tråkigt och går skit. Tar du bort dina ljuspunkter blir det mörka så jävla mkt mörkare...
mvh Jag som mådde betydligt sämre när jag bara spelade poker än när jag haft poker + tung skola. Definierar man sig bara mha poker så är det så löjligt lätt att man mår som det går helt enkelt.