Det är lite knepigt, men jag tror du måste utgå från berättarperspektivet.
Är det i "jag-form", dvs berättas ur huvudpersonens synvinkel, så måste du bestämma dig om din huvudperson förstår språket och därför uppfattar det som sägs. Förstår "han" det så är det vanligt att markera växlingen i språk med en inledande fras på det nya språket och sen "översätta" följande repliker.
Men också betydelsen av dialogen bör tas i beaktning. Är det fluff och du inte riktigt kan motivera varför det ska tas upp öht så skulle jag fundera på att skippa och tänka om scenens komposition. Är det att etablera ett par scumbags med "odefinierad utländsk härkomst" så kanske det finns bättre sätt än att skriva lång och möjligtvis obegriplig dialog som kommer att förvirra läsaren och bryta flödet.
Min egen princip är iaf att hålla mig till ett språk, med visst benutrymme för kraftuttryck, svordomar och importerade ord från andra språk om det innebär en genväg till önskad effekt.
Lycka till.