Hur stor är rymden?

[lallaren]

Jag tycker att intressarade kan läsa lite Brian Greene, han skriver bra. Jag gillar hans böcker bättre än Hawkings.

[eurythmech]

Jag tycker att intressarade kan läsa lite Brian Greene, han skriver bra. Jag gillar hans böcker bättre än Hawkings.

 

Instämmer

[Kraxe]

Om vi fortsätter att existera med hyffsad evolutionär förädling (tweakad med genteknik?) i sisådär 2000000 år så lär en del kunna hända. Kommer det komma en ny evolutionär gren ursprungen från Homo Sapiens, och är det med eller utan vår hjälp?

 

Dessutom de framtida tekniska landvinningarna.

 

Om vi inte dör ut då förstås, det vore sorgligt, framförallt i sken av att vi kanske är den smartaste organiska varelsen i universum. Vi saknade dessvärre förmågan att planera för vår arts framtid - och det krävs nog en stor kunskap om framtidens skeende för att undvika det här med naturkatastrofer, krig osv. Tidsresor är nog en bra lösning. Annars kanske det finns en hel del smarta varelser därute förutom oss, och isåfall spelar det inte så stor roll om vi dör ut.

 

En out kan vara att det kommer besök från andra planeter där besökarna medelst tidsresor hittat hit. Då kan vi lära av dem. Klassisk sci-fi!

[budak999]

Allting runt omkring oss människor,djur,växter,bilar,tv apparater, ALLT - u name it, är ju i grund och botten uppbyggt av atomer som i sin tur e uppbyggt av små klossar bla bla kan det inte exakt men ni har ju säkert läst om detta på kemin -

 

Så all materia som finns på jorden och i universum är alltså uppbyggt på samma slags "klossar", bara att dem är sammansatta på olika sätt.

 

Vilket innebär att om det nu fanns en explosion som bigbang som fick just all denna "materia" i rörelse, så måste det också innebära att allt som händer i universum ,inklusive våra tankar, våra rörelser,olyckor,katastrofer (ALLT) är en direkt konsekvens av bigbang.

 

Vi styr alltså inte över oss själva eftersom allting som sker är en konsekvens av just denna explosion som i första hand fick materian i rörelse.

 

lite sjuka tankar från min sida kanske, vet inte om ni förstår vad jag menar riktigt (är ingen höjdare på att skriva) men det är iaf värt ett fösök .

 

Ha en God jul1

[Waggho]

Vi styr alltså inte över oss själva eftersom allting som sker är en konsekvens av just denna explosion som i första hand fick materian i rörelse.

 

Determinism. Du är inte den förste att föreslå detta.

[eurythmech]

Determinism. Du är inte den förste att föreslå detta.

 

Däremot så är Laplacedeterminism inte applicerbart nånstans.

Kvant påvisar existensen av osäkerhet och slump.

 

Kraxe, ny tråd kanske, men...hur mycket förändras vi biologiskt idag?

Jag menar...seriöst, hur stort är det genetiska urvalet idag, och är det Darwinistiskt i den bemärkelsen att bäst lämpad för sina gener vidare i störst utsträckning?

[Kraxe]

Kraxe, ny tråd kanske, men...hur mycket förändras vi biologiskt idag?

Jag menar...seriöst, hur stort är det genetiska urvalet idag, och är det Darwinistiskt i den bemärkelsen att bäst lämpad för sina gener vidare i störst utsträckning?

 

Vet inte, men vi kan säkert utvecklas som vi gjort tidigare i historien. Bara att göras ett leap forward, på något sätt.

 

Det är ju mer sannolikt nu att vi själva kan förbättra människan i framtiden (på gott och ont). Kanske kommer människor med unika och bra ärftliga egenskaper att kunna föra vidare önskvärd dna effektivare i framtiden.

 

Idag så finns det ju ett naturligt urval men det kan ju sättas ur balans av orsaker såsom större trygghet, och då bli mindre väsentligt. Den dagen vi står inför ruinens brant så lär det vara mer "survival of the fittest"-mentalitet.

 

Men samhället (Media? Här skulle jag vilja ha en ratio!) antyder ju idag hur det vill att människan ska se ut och hur hon ska bete sig, iallafall. Vi ska kunna räkna och skriva, socialisera och jobba osv.. Vi ska se ut enligt ett ideal som inte för tankarna bakåt, men som såklart inte behöver vara ett exempel på hur vi faktiskt kommer se ut om 200000 år.

[MacDaddy]

Men vad fanns före 15 miljoner år sedan??

 

Svarta hål finns i alla galaxer så all materia slås ihop till slut. Först i enskilda galaxer så att galaxerna utplånas o sen slås svarta hålen ihop till en gigantisk jätte. Som sen exploderar om man ska tro big bang teorin. Så jag tror att vi har haft ett universum även innan "vår" bigbang o att det kommer ske igen.

Ett evigt kretslopp.

[bossbaver]

hur många meter är ett ljusår?

[eurythmech]

hur många meter är ett ljusår?

 

http://www.google.se/search?q=light+year+in+meters&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a

[Klyka]

I våra unga dagar la min bror fram en intressant teori om vad som "kommer efter": Ärtsoppa! Vad tror ni? Lösningen på världssvälten?

[Klyka]

Förresten är det inte så att rymden är oändig men universum är ändligt?

[Painman]

Förresten är det inte så att rymden är oändig men universum är ändligt?

 

ingenting är väll endå oändlig, eller?

[Klyka]

ingenting är väll endå oändlig, eller?

Om man definerar universum som det som tillkom genom big bang så måste detta vara ändligt. Men utanför universum så finns ju tomrum, dvs rymd. Och det måste ju rimligen vara oändligt, för annars är det ju nåt annat som tar vid därefter. Och därefter kommer tomrum, osv osv..

 

Något materiellt torde inte kunna vara oändligt. Men tomrum kan, det betyder ju bara att det inte finns något där. Om tomrummet inte var oändligt så skulle det utrymmet behöva fyllas med oändligt mycket materia, vilket däremot inte känns riktigt sannolikt...

[eurythmech]

Finns det ens rum utanför universum?

[listig]

Om vi fortsätter att existera med hyffsad evolutionär förädling (tweakad med genteknik?) i sisådär 2000000 år så lär en del kunna hända.

Varför skulle den evolutionära "förädlingen" avta med tiden? Även om vi lär oss genmanipulera osv så är ju Darwins evolutionslära något ofrånkomligt.

 

Kvant påvisar existensen av osäkerhet och slump.

Nu är jag inte jättepåläst på ämnet men man kan rent principiellt inte säkert visa på slump eller osäkerhet. Detta snubblar över till filosofis underbara värld, men jag tar ett exempel för att demonstrera mitt påstående.

 

Ponera att vi har fått i uppgift att analysera den minsta partikeln x:s rörelser, som i detta exempel tycks vara fullkomligt slumpartade. På nåt sätt har vi labbutrusning som översätter x:s rörelser till en oändlig följd av siffror. Säg att vi har 10 st distinkta rörelser x kan göra vilka beskrivs med siffrorna 0-9. Dvs om vi i labbutrustningen hittar mönstret "...294..." så innebär det att x någon gång under observationstiden först gjort rörelse 2, följt av rörelse 9 respektive 4.

 

Vi har observerat x under en (ändligt) _lång_ tid och använt oss av superdatorer som letat mönster bland siffrorna, helt utan resultat. Visar detta att x:s rörelser är helt slumpartade? Nej, givetvis inte. Detta kan bero på att själva rörelsemönstret som x har helt enkelt har minst lika lång periodicitet som vår observationstid. Dvs säg att vi observerar just "...294..." som enl mönsterexperter kan anses sakna sådant, så skulle det ju kunna vara så att rörelsemönstret är just "...294294294294...".

 

Hur kan jag inte vara nötpedagogen?

[eurythmech]

Alltså vi vet varför en partikel rör på sig.

Ta dubbelspaltsexperimentet med fotoner.

Vi vet att fotonerna kommer ta sig igenom dubbelspalten och bilda ett visst mönster genom sin vågnatur.

 

Men ta sedan fallet med att vi skjuter iväg fotonerna en och en.

I en fysikaliskt exakt jämbördig miljö. Vi kan nu omöjligt bestämma var fotonen kommer träffa väggen bakom dubbelspalten, utan endast beräkna sannolikheter.

Antingen betyder det att kvantmekanik påvisar äkta slump i naturen, eller att olika fotoner sinsemellan är olika trots samma våglängd, och exakta likheter i alla andra mätbara storheter.

[listig]

Alltså vi vet varför en partikel rör på sig.

Det är möjligt, men det förändrar inte min poäng. Jag väljer att kommentera experimentet ändå.

 

I en fysikaliskt exakt jämbördig miljö.

Detta borde vara omöjligt, ty vi kan aldrig befinna oss på samma ställe i de fyra ("triviala") dimensionerna. Påstår man att tiden inte påverkar fotonernas egenskaper så ok, men hur kan man visa det?

 

Vi kan nu omöjligt bestämma var fotonen kommer träffa väggen bakom dubbelspalten, utan endast beräkna sannolikheter.

Det vet vi ju inte, ty var de hamnar kan bero på faktorer vi inte än upptäckt, alternativt felkällor i labbutrusning. Dessutom, varför vore det sannolikt att vi skulle vara smarta nog att förstå fotoners alla egenskaper?

[eurythmech]

Ja alltså, antingen åldras fotoner, fastän de inte gör det. Eller så har fotonen egenskaper vi inte känner till och som inte visar sig vid några experiment hittills, eller så har världens samlade kvantfysikerkår en poäng

[Azaroth]

Myss, det är här rel börjar bli krångligt.

 

Huh, it doesn't make sense...

 

Säg att du sitter i din solstol i en gullig liten sond ute i rymden och tittar på en rymdraket som kommer farande emot dig i 200Mm/h (dvs 200 000 km/h), från motsatt håll kommer en annan raket farande mot dig i samma fart. Båda skeppen befinner sig på 200Mm avstånd så efter exakt en timme krashar dom in i varandra tre meter från ditt fönster, hur kul är inte det? Men det betyder ju att skeppen har hamnat 400Mm närmare varandra på exakt en timme. Definitionen av hastighet är ju tillryggalagd avstånd per tidsenhet och dom här skeppen har ju tillryggalagt mer än 300Mm på en timme, (dvs ljushastigheten 300Mm/h).

 

Rymdraket 200Mm månen Rymdraket

>--------------------------------------O--------------------------------------<

 

 

För att belysa det ytterligare kan vi ju ta det så här, oavsett om båda raketerna färdas i 150Mm/h och frontalkrockar med varandra eller om dom båda färdas i 200Mm/h och frontalkrockar så kommer dom enligt einsteins teori (obs teori) krasha med varandra i princip samma hastighet, dvs strax under 300Mm/h. Hur ska man då förklara var energin tar vägen? för om dom krashar i samma hastighet så blir ju rimligen smällen lika stor, dvs den frigjorda energin av kraschen. Problemet här är att om raketerna färdas i 200Mm/h så innehåller dom en fruktansvärt mycket större mängd energi än om skeppen färdas i 150, var tar denna energi vägen, dom krashar ju i samma hastighet, det krävs en enormt ofattbar mängd energi för att få upp materiella objekt i den hastigheten och poff, energin kan inte bara försvinna.

[Azaroth]

Myss, det är här rel börjar bli krångligt.

 

Huh, it doesn't make sense...

 

Säg att du sitter i din solstol i en gullig liten sond ute i rymden och tittar på en rymdraket som kommer farande emot dig i 200Mm/s (dvs 200 000 km/s), från motsatt håll kommer en annan raket farande mot dig i samma fart. Båda skeppen befinner sig på 200Mm avstånd så efter exakt en sekund krashar dom in i varandra tre meter från ditt fönster, hur kul är inte det? Men det betyder ju att skeppen har hamnat 400Mm närmare varandra på exakt en sekund. Definitionen av hastighet är ju tillryggalagd avstånd per tidsenhet och dom här skeppen har ju tillryggalagt mer än 300Mm på en timme relativt varandra, (dvs ljushastigheten 300Mm/s).

 

Rymdraket---------200Mm--------du--------------200Mm----------Rymdraket

>--------------------------------------O--------------------------------------<

 

 

För att belysa det ytterligare kan vi ju ta det så här, oavsett om båda raketerna färdas i 150Mm/s och frontalkrockar med varandra eller om dom båda färdas i 200Mm/s och frontalkrockar så kommer dom enligt einsteins teori (obs teori) krasha med varandra i princip samma hastighet, dvs strax under 300Mm/s. Hur ska man då förklara var energin tar vägen? för om dom krashar i samma hastighet så blir ju rimligen smällen lika stor, dvs den frigjorda energin av kraschen. Problemet här är att om raketerna färdas i 200Mm/s så innehåller dom en fruktansvärt mycket större mängd energi än om skeppen färdas i 150, var tar denna energi vägen, dom krashar ju i samma hastighet, det krävs en enormt ofattbar mängd energi för att få upp materiella objekt i den hastigheten och poff, energin kan inte bara försvinna.

[eurythmech]

Två rymdskepp som färdas mot varandra med en varsin hastighet av 200.000 km/h kommer att kollidera med en relativ hastighet av ~400.000 km/h, då dessa färdas så långt under ljushastigheten. Läs mer här:

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Velocity_addition_formula

 

Får detta enligt google calc:

 

((2E5 km/h) + (2E5 km/h)) / (1 + (((2E5 km/h) * 2E5 km/h) / (c^2))) = 399 999.986 km/h

 

Men du menade antagligen 200.000 km/s?

 

Då får vi följande ((2E5 (km / s)) + (2E5 (km / s))) / (1 + (((2E5 (km / s)) * 2E5 (km / s)) / (c^2))) = 276 805.111 km / s

 

Dvs rymdskeppen färdas vardera med drygt 2/3 av ljusets hastighet mot varandra, men kolliderar med ca 92.3% av ljusets hastighet relativt varandra.

[bossbaver]

Jag tror det finns en Gud bakom allting...

En skapare bakom skapelsen helt enkelt.

 

smart, då har vi löst problem nr 1, men vem har skapat skaparen (gud) då?

[Waggho]

Huh, it doesn't make sense...

Det är ju det som är charmen och genialiteten med relativitetsteorin...

 

Newtonsk mekanik funkar bra i "vår värld", dvs de situationer vi människor vanligen befinner oss i. Egentligen är de inte exakta utan bara väldigt nära sanningen i de flesta sammanhang. Börjar man närma sig tidshastigheter funkar de dock inte alls.

 

För att få ihop ekvationen måste du tänka på att tiden kommer att gå olika snabbt i rymdraketerna respektive för dig i din solstol. Du måste släppa tanken att tiden är konstant och istället slå i dig att hastighetsgränsen är konstant.

 

Därmed inte på något sätt sagt att det är enkelt att förstå eller att jag har någon jättekoll på området.

[Azaroth]

hoppsan ja, menar såklart ljushastigheten 300Mm/s, korrigerat inlägget.

 

jojo visst formeln nedan stämmer, den ingår ju i relativitetsteorin, men den är den ju inte ens applicerbar på verkligheten som du klargjorde i det första exemplet, enligt formeln så är 200 000 + 200 000 km/h inte 400 000 som verkligheten säger utan mindre, och det stämmer ju inte. problemet är att du kan bygga vad som helst med en sån formel, prova att sätta in en högre siffra än c i formeln så ser du vad som händer. använd tio ggr c och du får plötsligt 398Mm/s istället för 276Mm/s. Einstein må ha varit ett geni, men hans formler stämmer ju inte på verkligheten.

 

 

Två rymdskepp som färdas mot varandra med en varsin hastighet av 200.000 km/h kommer att kollidera med en relativ hastighet av ~400.000 km/h, då dessa färdas så långt under ljushastigheten. Läs mer här:

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Velocity_addition_formula

 

Får detta enligt google calc:

 

((2E5 km/h) + (2E5 km/h)) / (1 + (((2E5 km/h) * 2E5 km/h) / (c^2))) = 399 999.986 km/h

 

Men du menade antagligen 200.000 km/s?

 

Då får vi följande ((2E5 (km / s)) + (2E5 (km / s))) / (1 + (((2E5 (km / s)) * 2E5 (km / s)) / (c^2))) = 276 805.111 km / s

 

Dvs rymdskeppen färdas vardera med drygt 2/3 av ljusets hastighet mot varandra, men kolliderar med ca 92.3% av ljusets hastighet relativt varandra.