Gå till innehåll

,,


Lokenius

Recommended Posts

  • Svars 123
  • Created
  • Senaste svar

Top Posters In This Topic

  • 2 weeks later...
  • 2 weeks later...
Facebook är bra för så många saker. En helt ny värld har ju öppnats sedan herr Zuckerberg satte sin kreation till världen. Man kan hålla kontakt med vänner långt bort, man får följa hur alla duktiga folk med bekräftelsebehov tränar, du får se 200 bilder om dagen ur samma vinkel på samma nyfödda bebis, köpa alkohol efter stängningstid i suspekta grupper, samordna skjutsar osv osv

 

SIO (svenskar i Oslo) bör, med sina 13k+ medlemmar, vara en av de större och där kan man DAGLIGEN se "scrollproffs" ställa SAMMA frågor dag ut och dag in. Vilken bank skall man välja, bästa tlfabonemanget, hur gör man egentligen med deklarationen, vem vill dela en 20 kvadrats etta med mig och 8 andra, bästa stället att gå ut, vem säljer smuggelsprit mm. Nya personer, samma frågor VARJE dag :lol:

 

I pingsten hade jag långledigt så bestämde mig för en tur hem till Svedala för att möta lite släkt och vänner. Då jag var ute i lite sen tid så hade flygpriserna rusat i taket så alternativet var bil. Att sitta 8-10h ensam i en bil lockade dock inte så fick av en slump, genom ovanstående grupp, tag på en hårdrockare från mina hemtrakter, som passande nog skulle mot hälsingland precis samma datum som jag själv. Tydligen var intresset för hemfärd svalt (17e maj osv) så istället för en full bil, som man vanligtvis fyller relativt enkelt, blev det bara jag och herr hårdrock. Efter att ha tagit oss genom oslos ständigt stillastående trafik och vidare mot kongsvinger stannar vi för en kort bensträckare innan vi det skall rullas 10 mil ödemark innan vi entrar Svedala och Torsby för den klassiska "svenska turkpizzan"..Denna intas alltid traditionsenligt just där, som en markering att "NU är det slut på norsk burkmajs, NU är vi på svensk mark".

 

Under vår bensträckare i kongsvinger upptäcker herr hårdrock att han har en notification på facebook. Han har fått ett medelande i sin inbox och öppnar. Det är en 30-something som vi kan kalla Felix (eftersom han hette det) som svarat på herr hårdrocks "annons" om resa mot hälsingeskogarna. Han skall tydligen flytta upp till ett hippiekolektiv långt ute i hälsingeskogarna där han skall leva på det dom odlar i sitt växthus samt sälja sina hantverk :lol: Han nämner alltså att han vill åka med från Torsby men att han tyvärr inte har några pengar att betala. Som de två "rika" norgeveteranerna jag och mister hårdrock är skrattar vi lite hånfullt men när vi sätter oss i bilen börjar mr hårdrock få någon form av tankar att han skall bygga på sin karma så det bestäms att han skall få åka med. Vi ska ju ändå lyssna på Sverige v Kanada i hockey-VM så vad gör det om han sitter i baksätet för sig själv..

 

Väl framme i torsby möter vi så upp denne man utanför pizzerian vi reggar vid hemfärder. Han dyker upp i ett "bröderna sedinskägg", surfshorts modell billigaste thaikvalle, håkanHellströmhatt, jesussandaler OCH EN VIRKAD PONCHO!! I sina händer bär han en minimal ryggsäck samt en VERKTYGSLÅDA.

 

-"Hej det är jag som är Felix"

säger han på en värmländska som får en att fundera om det är Bengt Alsterlind i förklädnad samt om det är alla ex av Hajkboken han har i sin ryggsäck.

 

Felix sitter storögd och ser på medans vi äter, han har tydligen inga pengar att köpa en pizza för (men flytta 50+ mil hemifrån det ska han ), och efter vårt lilla matstopp beger vi oss åter mot bilen. Felix öppnar bakdörren och slänger in poncho, verktygslåda samt ryggsäck innan han snabbt hoppar rätt in i passagerarsätet fram och gör sig hemmastad. Mina QC15, solbrillor, snus och övriga tillhörigheter kastas lite snabbt bak och landar med en smäll på verktygslådan.. -ja då åker vi, säger Felix och drar av ett smil jag hade kunnat strypa honom för. Ett trångt baksäte fullt av packning, dryga 50 mil hem, jag kokar MEN det är ju iaf hockey på radion. När vi åkt tio minuter skriker Felix till att DÄR FRAMME SKA VI SVÄNGA!!! Vi ska tydligen svänga in på en grusväg där Felix pappa lämnat en cykel och ett cykelställ som han skall ha med sig till sitt hippiekollektiv. Efter cirkus 10 minuters letande, Felix pappa hade gömt cykeln väl så den inte skulle bli stulen i skogen, dyker han så upp med en rostig mountainbike som väl kanske var värd nån hundring. On the road, hockey osv men får vi lyssna på den matchen i lugn och ro? Nä Felix berättar istället om sitt senaste möte med Socialen som nu lovat honom bidrag så han skall kunna betala hyra och köpa mat, krävde förklaringar om regler i hockey osv osv och det var väl inte förens förlängningen när jag röt i att han skulle HÅLLA KÄFTEN som poletten att han skulle vara tyst ramlade ned.

 

Han sitter sedan helt knäpptyst ända tills vi kommer strax efter mora där man A) kan köra en väg där jag kommer hoppa av först eller B) En omväg på 1h+ för MIG där herr hårdrock även han kommer bli sittandes i bilen

cirkus 2h extra (men Felix får lägga sig i sin hippiesäng först)

 

Han vet nämligen några genvägar som gör att det alls inte tar någon extra tid men vid det här laget har han inte rösträtt på någonting utan vi ber honom helt sonika om att fortsätta vara tyst. Efter 10h resa steppar jag ur bilen vid mitt föräldrahem och det var förhoppningsvis både första och sista gången jag mötte denna människa :lol:

 

Note to self, köp inte grisen i säcken 8-)

 

Jadu mister Norgeveteran! jag är då denna så kallade hippien i håkan hellströms hatt, billiga hawai shorts, jesus sandaler och en VÄVD poncho! :P

 

Det är väldigt intressant hur de kan vara att man upplever saker så olika, för de första så tyckte jag att jag satt i baksätet hela resan! Och att ja skulle ha slängt dina dyra o exklusiva grejer i baksätet är ju lögn! då ja inte satt i framsätet! Sen så bad du eller Mr hårdrockare aldrig att hålla käften, men hade ni gjort de hade ja självklart varit tyst, dock så var ja de ändå, då vi alla lyssnade på hockeyn. Jag pratade bara dom de saker som DU frågade mig om! Sen så hade ja faktiskt pratat med mr hårdrockare dagen innan eller om de var två dagar innan han skulle åka om ja kunde åka med, och berättade redan då om de var möjligt om ja kunde få med en cykel, sen okej de tog lite längre tid att hitta den än ja hade räknat med... men de tog inte så långtid! :P sen också så tar de faktiskt mer än 10 min att åka 42 km, men vi kanske lever i olika verkligheter där vi upplever tiden på olika sätt.

 

Sen så de där med att ja ville ta en alternativ väg va jue just för att mr hårdrockare skulle få åka kortare! då han skulle till näsviken som ligger en liten stund utanför hudik, o ja bor utanför delsbo... så om vi hade åkt mitt förslag så visst ja hade kommit hem tidigare, men de hade även chauffören också gjort då han hade sluppit o köra ca 70 km extra... men men okej vi kanske lever i olika verkligheter i den aspekten med. Så faktiskt ditt förslag på väg gjorde att chauffören fick åka 2h extra!

 

Men men vi är jue alla olika...

 

Sen så undrar jag varför du vill berätta om den här på ett så negativt o elakt sätt? ja menar, vad får du ut av de? och faktiskt du talar ju inte sanning. men vill du hävda dig själv som den norgeveteran du är och om du mår bättre av de så får du gärna fortsätta med det!

Men vem är egentligen lyckligast av oss två tror du?

Jag som bor i skogen o får hålla på med det jag älskar! får umgås med vänner som jag älskar! får anordna festival, cafe/pizza kvällar och musik kväller!

Och ja har faktiskt också jobbat i norge, dock inget för mig!

 

Men som sagt fortsätt gärna med ditt sätt att leva livet!

Jag är lika glad ändå! :)

 

Kram o kärlek!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser


×
×
  • Skapa nytt...