Gå till innehåll

Värsta smärtan


Flumhuvud

Recommended Posts

Jag har brutit många saker i min kropp: Näsbenet, nyckelbenet, smalbenet, ett par revben, ben i en fot och käken. Hjärnskakning några gånger. Knivskuren i låret. Menisk pajad i knät. Alla de där skadorna har gjort löjligt ont men idag var jag nog med om det värsta: Akut in till tandläkaren och tvingad att dra ut en tand. I sig kanske inte så farligt men av någon orsak var man ju självklart tvingad att råka ut för en nyutexaminerad tandläkare och oerfaren sköterska så efter 1 ynka lokalbedövningsspruta började de dra. Försynt som jag är säger jag inget om att de har lyckats med bedriften att sätta sprutan fel så jag uthärdar hela proceduren utan att säga (skrika!) nåt. Var helt sjukt yr och svimfärdig efteråt och har fortfarande rätt skapligt ont i käken. Finns en liten risk att ytterligare en tand måste ryka (nån slags infektion i tandroten som kan ha spridits till granntanden) och jag överdriver inte när jag säger att jag fasar enormt för det.

 

Ville mest skriva av mig och för att jag ska sluta tycka synd om mig själv vill jag gärna att ni delar med er av era smärtor. Tror jag behöver det för att min noja och ångest ska upphöra. :-)

 

Shoot!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Bröt fotleden en gång när jag spelade hockey när jag var 15 år tror jag. Gjorde inte ont, det bara knäppte till i foten och jag visste på en gång att nånting var trasigt. Läkaren opererade in en skruv i fotleden för att den inte skulle bli stel i framtiden.

Efter operationen så gjorde det så fruktansvärt jävla ont ovanpå foten, det kändes som att jag inte hade nåt skinn på foten och gipset låg emot ett öppet sår hela tiden. Det är det ondaste jag har haft någonsin.

 

Ett knä har även hoppat ur led ett par ggr. En gång svullnade det upp som fan och såg ut som en handboll ungefär. Så dagen efter åkte jag in till akuten och då konstaterade läkaren att det hade samlats blod i knät och han var tvunget att tömma ut allt blod. Så han skickade iväg en syster att hämta bedövning, efter ett tag kommer hon tillbaks och säger att den som har nyckeln till skåpet med bedövning är på lunch och kommer tillbaks om 30 min.

-Men då kör vi utan bedövning då säger läkaren.

-Javisst, skrattar jag och tror att han skojar........

det gjorde han inte utan han körde in en spruta i knät, från sidan och in under knäskålen. Det var så jävla äckligt att känna kanylen skrapa mot insidan på knäskålen att jag höll på svimma.

När han hade fyllt sprutan med blod så skruvade han av sprutan och lät kanylen sitta kvar i knät. Sen tömde han sprutan och skruvade på den på kanylen som fortfarande satt i knät. Och kanylen satt inte direkt still medan han skruvade utan den skrapade mot lite allt möjligt inne i knät.

Jag hade 0.6 dl blod iknät och han var tvungen att byta spruta 3 ggr innan han hade fått ut allt.

 

Självklart gjorde det skitont och det var så jävla äckligt att ha nålen instucken i knät under hela processen.

 

 

Eller det ondaste är nog fan när jag hade en böld i arslet kom jag på.................fast det vill nog ingen höra nånting om :P

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Är inte lika mycket man som somliga här som tydligen brutit både det ena och det andra, men har likförbannat haft ont ;)

 

Hade fått något "skräp" i något som jag tror kallades slemsäcken, vars possition jag däremot är säker på, "På knäskålen". En sådan här "operation" är knappt en operation, utan det ska skäras upp och det ska tas ut och det ska sys igen. Att läkaren ifråga är allmänt känd som väldigt glad i att skära i folk säger det mesta, men att han inte får till det där med bedövningen är det som var jefligast. Bedövningen släpper mitt upp i och där ligger jag med en jefla skalpel i knät. Vid denna tidpunkt var jag runt 12år.

 

Ett par år senare, mer bestämt när jag är 16 har jag fått någon form av tumör "På" ryggen, (låter värre än det är). Samma läkare föreslår blixtsnabbt kniven, och påpekar att han kan ordna det direkt. Sagt och gjort så ligger jag på mage och får ett antal sprutor i ryggen. Denna gången har jag klargjort för han att han får trycka i rejält med bedövning. Vilket han gör. Vad han dock inte gjort är att beräknat att skiten satt längre in än han kunnat tänka sig, så efter ett par minuters grävande med en jefla skalpell har han gått innanför gränsen för bedövningens verkan...

 

Än idag får jag rysningar i kroppen när jag ser denna läkaren på stan.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Hade fått något "skräp" i något som jag tror kallades slemsäcken, vars possition jag däremot är säker på, "På knäskålen". En sådan här "operation" är knappt en operation, utan det ska skäras upp och det ska tas ut och det ska sys igen.

 

Fick göra något liknande i armbågen, vet inte riktigt vad jag hade för problem dock kommer inte ihåg, armbågen svullnade upp som en varfylld tennisboll iaf. Lösningen var att lägga ett litet snitt i armbågen och sedan PRESSA ut allt var, och med pressa menar jag verkligen P R E S S A.. vid 1 tillfälle låg hela läkaren över armbågen i princip och ut forsade blod och var, dessutom gick det typ inte att bedöva där och det gjorde ont så in i helvete.. Fuck my life :-(

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Vänta tills de bygger med normalstora bitar! Been there, done that! :lol:

Det värsta var att man inte kunde vråla ut några kraftuttryck för då hade man väckt lillan :-P

 

Hmmm, men för sakens skull. -94. Får en halvpall med 600kg finska stålband över ena foten. Kunde röra foten sidledes = obra. Trots rätt jobbiga smärtor linkade jag till en cykel och tog mig till "fel" vårdcentral och de fick därifrån rullstola mig till min husläkare som konstaterade benbrott. Resultat; ett par sylar i foten och gips under hela fotbolls-vm. Den sommaren det var så förbannat varmt att man kunde ha duschat 10 ggr om dagen utan resultat.

 

Ont gjorde det.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Hade en blåsa på trumhinnan när jag var liten. Tydligen brukade det inte ta förskräckligt ont, men min var den värsta läkarna som undersökte mig hade sett. Nåja, man kunde typ inte göra något åt det heller. Ta lite mediciner och ligga i sängen sömnlös och gråta av smärta i en vecka var ingen höjdare.

Skönt att det är den enda smärtan jag har varit med om. Enda benbrottet var när jag bröt en tå och det var inte så farligt.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Har punkterat lungan och då lägger dem in ett drän så lungan kan resa sig igen. Den här jäkla slangen som sticker in i lungan skaver på insidan av revbenen (tror det är revbenen i alla fall) och det gör ont som fan. Helt overkligt, slutar inte göra ont heller, utan konstant äckligt smärta i typ 5 dagar innan dem insåg att operationen misslyckats och fick reoperera. Ni som har knäckt ett revben vet ungefär, det x5 eller nåt. Resa sig ur sängen och gå och pissa är ett projekt som tar en timme. Sen punktera jag samma lunga igen lite senare men då hade dem lärt sig och gjorde inte ont alls, ute efter 3-4 dagar.

 

Sjukstuga.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jaja, då får man väl ta ett par ordentliga då. Köpte en polsk salami en gång, skulle givetvis skära upp den omgående men slant med kniven och skar av mig fingertoppen. Jävlar vad mycket blod det kan komma ur en ringfingertopp!!!

En annan gång var jag och badade. Hävde mig upp på en flytbrygga och missade att det stack ut en spik på kanten. Enda gången jag sett mina egna revben.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Lyckades bryta armen på tre olika ställen som sexåring om jag minns rätt. Nu är ju smärta från benbrott inte så farliga om man inte rör på det brutna benet, men då min mamma och hennes väninna som var närvarande då, bägge var uppvuxna i kommunist-Jugoslavien hade ju dom lärt sig att ska man besöka doktorn ska man vara finklädd. Var minst sagt ingen större hit att byta om till skjorta då med all rörelse det innebar för armen...

Fast var ju nästan lika illa att ha en gipsad arm under i princip hela sommarlovet man hade då.

 

Nästa gång jag bröt något som liten under ett sommarlov så ville jag verkligen inte tillbringa ännu en sommar med gipsad arm. Fast än det gjorde jäkligt ont när ens föräldrar skulle känna och trycka på ens brutna handled (visste iofs inte att den var bruten då) så höll man masken och sa att det räcker nog med lite hemmagjord bandagering.

Efter 3-4 dagar fick jag dock kasta in handduken och erkänna att det gjorde jäkligt ont att leka med min brutna handled, och åka in till sjukhuset för att röntga och sedan gipsa. :-(

 

Enda fördelen med gipsad arm som liten är att man blir poppis bland alla äldre tjejer som vill signera ens gips. Vilket minne när den elvaåriga grannflickan och en bunt kompisar till henne flockades runt en i iver om att signera mitt gips. :-D

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag har dragit en gipskruv rakt igenom lillfingret, in i dynan ut genom nageln, naturlig reflex: försök slita bort fingret från skruven, det gick inte.

 

Fick ändra om dragarn med munnen och skruva ut skruven igen.

 

Det gjorde så ont så att jag inte ens kunde svära.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag har dragit en gipskruv rakt igenom lillfingret, in i dynan ut genom nageln, naturlig reflex: försök slita bort fingret från skruven, det gick inte.

 

Fick ändra om dragarn med munnen och skruva ut skruven igen.

 

Det gjorde så ont så att jag inte ens kunde svära.

 

 

"Det gjorde så ont så att jag inte ens kunde svära"

 

Leder Lätt..

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Njursten är det värsta jag varit med om i smärtväg. Mår lite dåligt bara jag tänker på det. :-D

 

Jag hade så ont att jag inte kunde göra någonting vettigt.. Kunde inte ligga ner så jag satte mig upp, det gick inte heller något bra så jag vankade runt planlöst en stund. Sen gick jag och spydde av smärtorna. Efter det gick jag och lade mig ner och så började allting om. :-( Så höll det på i några timmar tills jag åkt till akuten, blivigt undersökt och tills den smärtstillande sprutan började verka.

 

Jag rankar känslan när smärtstillande slog in som ett av de absolut skönaste stunderna i mitt liv. :mrgreen:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Var i Sälen med Djens och han lyckades övertala mig att prova hans snowboard. Hade aldrig provat det innan så det var lite vingligt. Fick ett felskär så jag hamnade med ryggen neråt backen till och slog emot nån snöhög eller vad det kan ha varit. Tvärstopp tog det iaf. Vilket fick följden att jag flög upp i luften för att sedan landa rakt på en isklump med svanskotan före.

 

Har nog aldrig vrålat så högt och så länge. Hade ont i svanskotan i flera månader efteråt! :-?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...