Gå till innehåll

Skönheten och Odjuren


Othello

Recommended Posts

Ett bröllop för mig är en fest för att fira att man har beslutat att leva tillsammans livet ut. Nu ser ju givetvis verkligheten annorlunda ut för ca 50% av brudparen men det är väl det som ska vara målet iaf.

 

En fråga: tror ni att människor av naturen är monogama?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • Svars 9,5k
  • Created
  • Senaste svar

Top Posters In This Topic

  • Jennez

    1468

  • Ola Brandborn

    1056

  • TotalFarsa

    1010

  • Liza

    862

Top Posters In This Topic

En fråga: tror ni att människor av naturen är monogama?
Natur och natur. Den sociala konventionen är väl monogami. Att det sen finns folk som inte underrättar sig den är väl både spännande och trevligt :mrgreen:

 

Föredrar dock att min partner är mig trogen så länge vi är överens om att det är "vi två". Sen är ju relationer, precis som livet i övrigt, föränderliga.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Natur och natur. Den sociala konventionen är väl monogami. Att det sen finns folk som inte underrättar sig den är väl både spännande och trevligt :mrgreen:

 

Föredrar dock att min partner är mig trogen så länge vi är överens om att det är "vi två". Sen är ju relationer, precis som livet i övrigt, föränderliga.

 

WP!

 

Skönt o sätta gränser för bruttan och sen ändå få fritt spelrum.

 

;)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Den sociala konventionen är väl monogami.

 

Ja, men som farbror Jennez säger så spricker ju ungefär hälften av alla äktenskap (och en ännu större del av monogama parförhållanden som inte är äktenskap), av de som håller så förekommer det otrohet i en viss andel och i ytterligare en andel är deltagarna trogna men ändå inte särskilt exalterade över hur deras relation fungerar.

 

När denna sociala konvention till stor del inte fungerar som tänkt så önskar man (iaf jag) att den inte var så himla självklar.

 

Föredrar dock att min partner är mig trogen så länge vi är överens om att det är "vi två".

 

Notera att jag förespråkar inte otrohet. Men varför är det viktigt att lova att man inte ska ha sex med (eller älska) någon annan i resten av livet? Vad fyller det för funktion bortsett från att "det är det som är brukligt"?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ja, men som farbror Jennez säger så spricker ju ungefär hälften av alla äktenskap (och en ännu större del av monogama parförhållanden som inte är äktenskap), av de som håller så förekommer det otrohet i en viss andel och i ytterligare en andel är deltagarna trogna men ändå inte särskilt exalterade över hur deras relation fungerar.

 

När denna sociala konvention till stor del inte fungerar som tänkt så önskar man (iaf jag) att den inte var så himla självklar.

 

 

 

Notera att jag förespråkar inte otrohet. Men varför är det viktigt att lova att man inte ska ha sex med (eller älska) någon annan i resten av livet? Vad fyller det för funktion bortsett från att "det är det som är brukligt"?

 

Nån form av trygghet?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ja, men som farbror Jennez säger så spricker ju ungefär hälften av alla äktenskap (och en ännu större del av monogama parförhållanden som inte är äktenskap), av de som håller så förekommer det otrohet i en viss andel och i ytterligare en andel är deltagarna trogna men ändå inte särskilt exalterade över hur deras relation fungerar.

 

När denna sociala konvention till stor del inte fungerar som tänkt så önskar man (iaf jag) att den inte var så himla självklar.

 

 

 

Notera att jag förespråkar inte otrohet. Men varför är det viktigt att lova att man inte ska ha sex med (eller älska) någon annan i resten av livet? Vad fyller det för funktion bortsett från att "det är det som är brukligt"?

 

Att inte såra den man lever med?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

monogami i nutiden bygger väl mest på att det troligen var optimalt för vår arts utveckling/överlevnad att leva så (spekulation), men nu när det finns sätt att knulla runt utan att sprida sjukdomar eller få oönskade barn är det egentligen rätt ologiskt att man så fort man blir tillsammans med någon automatiskt förväntas avstå en massa tillfällen till trevliga aktiviter bara för att det "alltid" varit så.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ja, men som farbror Jennez säger så spricker ju ungefär hälften av alla äktenskap (och en ännu större del av monogama parförhållanden som inte är äktenskap), av de som håller så förekommer det otrohet i en viss andel och i ytterligare en andel är deltagarna trogna men ändå inte särskilt exalterade över hur deras relation fungerar.

 

När denna sociala konvention till stor del inte fungerar som tänkt så önskar man (iaf jag) att den inte var så himla självklar.

 

 

 

Notera att jag förespråkar inte otrohet. Men varför är det viktigt att lova att man inte ska ha sex med (eller älska) någon annan i resten av livet? Vad fyller det för funktion bortsett från att "det är det som är brukligt"?

Här skulle man man ju önska att allt man tror sig tycka och veta om parrelationer var ens egna funderingar och att ens slutsatser i ämnet är något man själv kommit fram till. Givetvis fungerar vi människor inte så. Vi är, imo, socialt konstruerade varelser som är grovt styrda av beting, omgivning, uppväxt, samvaro osv osv och beter oss således inte alltid rationellt, speciellt inte när det kommer till De Tre (föda, hot parning) :mrgreen:

 

Äsch, jag håller med dig Myssion. Sett till frekvensen par som går isär, oavsett om man lovat varandra evig trohet blablabla, så är det väl rimligt att tycka att parrelationen, eller monogami, inte är naturligt. Dock, det är ju så fiffigt konstruerat att jag får göra bäst fan jag vill och jag väljer monogami. Sen vad andra önskar göra ger jag blanka *toapapper* i :-D

 

To each, his own.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Tja, jag ser det mest som att jag inte vill göra min partner illa eftersom jag själv hade blivit sårad om den andre hade varit otrogen. Nu kanske jag känner så pga social betingning eller w/e men det är ju skitsamma.

 

Anyhoo, nu är årets första gympass avklarat! Fan vad dålig shape jag är i. Men det ska det ändras på!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Sen ungefär två veckor tillbaka har 3,5-åringen börjat stamma så smått. Vi pratade med dagisfröken om det häromdagen och hon menade att det händer ibland och att det inte nödvändigtvis behöver betyda att hon kommer att få problem med det utan att det kan gå över av sig självt. Eller som hon uttryckte det "barn har ibland så mycket de vill säga och så många tankar i huvudet att det bara stockar sig".

 

Dock. Häromdan när sambon hämtade upp dom på dagis så skulle Ella berätta något när hon väl satt i bilen på väg hem. Orden stockade sig och hon fick inte fram det hon ville få sagt. Då sa hon med uppgiven röst "mamma, jag kan inte säga" och så började hon storgråta. Fyfan vad det skar i hjärtat att höra.

 

Har märkt att det mestadels händer när det är vissa ord som ska fram eller när hon kommer och vill berätta något. När hon sitter och leker och pratar för sig själv sker det inte. Inte heller när hon sjunger eller om man pratar "intensivt" med henne. Antar att det beror på att hon inte hinner reflektera över orden då, utan de bara kommer. Vi får väl se vad som händer.

 

Ahja, imorn bär det av! Snuskigt härligt med värme, sol och bad :-D

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det är väldigt vanligt bland förskolebarn att ha en period när de stammar i stor eller liten omfattning, speciellt i de situationer du beskriver när de har mycket att säga på samma gång. Jag förstår att det är inte är roligt när hon är medveten om det själv och tycker det är jobbigt att inte orden kommer fram som hon vill.

 

Det bästa att göra är att inte uppmärksamma det som förälder utan ge henne tiden att prata färdigt och inte själv fylla i orden man tror/vet hon försöker säga även om det kan ta ett tag. Det är bara 5-10% av de förskolebarn som stammar som fortsätter med det i vuxen ålder, resten går det över på.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det där lugnade ner mig en aning, tyvm :-D Och jo, vi har redan kommit överens om precis det du tipsade om. Sambon stammade när hon var ung så för henne är det här mycket jobbigare eftersom hon inte vill att Ella ska behöva gå igenom det som hon fick göra. Barn kan (nähä!) trots allt vara rätt elaka...

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

En av mina ungar började få problem med talet på lågstadiet. Efter en tid, då det ej verkade gå över av sig själv, fick vi hjälp av en logoped. Anyway, efter ett gäng möten med henne försvann det mesta och idag , många år senare, märks inget av detta.

 

Man blir så klart rätt orolig som förälder när det händer, men oftast går det att träna bort helt och hållet. Tålamod istf tilt premieras, precis som i poker.

 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Logoped

 

 

Edit: Med tanke på tidigare diskussioner om relationer, bröllop, otrohet etc så skulle jag kanske starta en frågespalt på PF eftersom jag har två gemena x i bagaget, har vuxna barn, sett det mesta typ och nu lever som singel. Jag vet mao vad som väntar i slutet av tunneln. :)

 

Nota bene: Vill man få insikt i människans inre just när det gäller relationer är Flashbacks relations- och samlevnadsforum en formidabel guldgruva. Om man inte pallar det är nog familjeliv.se det enda PK-alternativet. :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

En av mina ungar började få problem med talet på lågstadiet. Efter en tid, då det ej verkade gå över av sig själv, fick vi hjälp av en logoped. Anyway, efter ett gäng möten med henne försvann det mesta och idag , många år senare, märks inget av detta.

 

Man blir så klart rätt orolig som förälder när det händer, men oftast går det att träna bort helt och hållet. Tålamod istf tilt premieras, precis som i poker.

 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Logoped

Ty för inputen. Ska ringa upp en logoped för att sondera terrängen. För tidigt för att dra några växlar på det men bättre att safe:a :-D
Om man inte pallar det är nog familjeliv.se det enda PK-alternativet. :)
Familjeliv är väl Sveriges största mötesplats för vuxenmobbare? :-P
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Imorgon?! Det är väl tisdag idag?? Snälla, kan någon säga att det är tisdag??? :shock:
Men människa. Du vet mycket väl att vi (och med vi menar jag min familj, vilken du ännu inte tillhör) åker imorn för övernattning på hotell i anslutning till kastrup. Flyget till varmare breddgrader lyfter 0700 torsdag om allt vill väl.

 

Ska göra ännu ett försök på Juarez idag.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Nån form av trygghet?

 

Ja, visst är det så. Inte för att jag tror att människor som inte lever i monogama förhållanden på något sätt måste vara/blir otrygga - vi behöver inte någon annan för att bli "hel" eller dylikt. Men generellt söker vi vilset trygghet i relationer med andra människor.

 

Tyvärr är trygghet en av de främsta passionsdödarna, både på ett individuellt plan och i en relation.

 

Läs Hunter S Thompsons tankar om trygghet:

 

http://www.ram.org/contrib/security.html

 

Att inte såra den man lever med?

 

Tja, jag ser det mest som att jag inte vill göra min partner illa eftersom jag själv hade blivit sårad om den andre hade varit otrogen. Nu kanske jag känner så pga social betingning eller w/e men det är ju skitsamma.

 

Men häng med nu, jag sa ju att jag inte pratade om otrohet. Det är väl inte det enda alternativet till monogama relationer?

 

Dock, det är ju så fiffigt konstruerat att jag får göra bäst fan jag vill och jag väljer monogami. Sen vad andra önskar göra ger jag blanka *toapapper* i :-D

 

Dagens boktips för den giftassugne: Mating in Captivity - Reconciling the Erotic and the Domestic, av Esther Perel.

 

(Själv är jag väldigt lyckligt gift för övrigt.)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Dagens boktips för den giftassugne: Mating in Captivity - Reconciling the Erotic and the Domestic, av Esther Perel.

 

(Själv är jag väldigt lyckligt gift för övrigt.)

Eller så läser man bara Strindbergs Giftas part 1 & 2. Finns som gratisläsning på nätet för den som är benägen att använda google ;-)
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Men häng med nu, jag sa ju att jag inte pratade om otrohet. Det är väl inte det enda alternativet till monogama relationer?

 

Självfallet inte men jag kan omformulera till att jag hade tyckt att det var jobbigt om min partner riktade sina känslor/intimitet mot ngn annan.

 

Och TF; flyger ni från Kastrup? Farsan flyger tydligen från Sturup. Eller flög rättare sagt, borde ha landat in ze land of ze pyramids nu.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Läs Hunter S Thompsons tankar om trygghet:

 

http://www.ram.org/contrib/security.html

 

Jag läste och ser inte riktigt att det handlar enkom om relationer. Kan förvisso delvis appliceras på det men ändå inte. Snarare tolkar jag det som detsamma som jag brukar propagera för; att inte fastna i ngt jävla Svenne Banan-liv i Teckomatorp med 2,6 barn. ;-)

 

För egen del ser jag inte att en relation i sig och i förlängningen inte ens barn skulle innebära att jag måste offra min frihet på säkerhetens altare.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Japp, kastrup it is. Also, wtf. Skickat ut farsan som recon-soldat?

 

Fanns inga platser kvar just på torsdag så ja, han får reka. Men vi ska inte leka med honom hela dagarna. Han hakar väl på till Konungarnas dal och lite sånt men annars kulturnördar han loss mer eller mindre på egen hand. Han snackade om dagslånga snorklingsturer och att åka till Sinaihalvön och känna historiens vingslag i Sharm el-Sheik...

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser


×
×
  • Skapa nytt...