Gå till innehåll

Statskulden.


Recommended Posts

Varför betalar vi inte av den? Varför är politiker inkompetenta? Varför har ingen tagit ansvar för att vi i dagsläget har en statsskuld på över 1,100 miljarder kronor? Om man är ledare för ett land hur kan man lyckas att göra så här? Är man helt jävla blåst?

 

Fakta:

Dagens skuld:

1 141 645 589 502 SEK

 

Antal invånare i Sverige:

9 182 927

 

Utslaget per invånare är skulden

124 322 SEK

 

Nu till det mest skrämmande. Vi betalar ränta på dessa pengar varje år.

Prognosen för 2008 är:

41 000 000 000 SEK.

 

Utslaget per invånare blir det

4 465 SEK per år.

 

Per månad blir det alltså:

372 SEK per invånare i hela Sverige!!

 

Det är så sjukt att man bara storknar. Min första tanke är ju att va fan betalar vi inte av skiten för? Man hade ju kunnat gjort väldigt mycket annat för dom pengarna. Men nu till det värsta. Från 1988-2007. Hur mycket tror ni att vi har betalt på statsskulden totalt i ränta?

Svaret är:

1 444 355 000 000 SEK!!

 

Utslaget per person blir det:

157 286 SEK.

 

Om politikerna och våra folkvalda ledare hade varit kompetenta hade dom dom betalt av skiten på några år. Höjt skatten eller vad som helst. Då hade våra skattepengar sluppit att dräneras på kapital varje månad. Vi har ju redan nu betalt långt mer i räntor än vad skulden är. 126,5%. Folk pratar om att SMS lån är bara idioter som tar. Men vad har våra politiker gjort? 126,5% effektiv ränta hittills. Och det räcker inte. Då har jag inte räknat på åren innan 1988. Vi har haft statsskuld sedan 1975 minst. Sjukt.

 

Man tror ju att våra ledare borde ha fattat något vid det här laget. Men vad läser jag. Ett pressmeddelande från Mats Odell

http://www.regeringen.se/sb/d/11109/a/115520

 

Pressmeddelande

13 november 2008

Finansdepartementet

 

 

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2009

Regeringen har i dag fattat beslut om riktlinjer för statsskuldens förvaltning för åren 2009 till 2011. Beslutet innebär oförändrade riktlinjer för statsskuldens sammansättning och löptid. Vidare får Riksgäldskontoret mandat att emittera statsskuldväxlar i stabilitetsfrämjande syfte på högst 200 miljarder kronor under 2009.

 

- Mot bakgrund av den kvardröjande finansiella oron gör regeringen bedömningen att Riksgälden bör få fortsatt mandat att göra extra emissioner i stabilitetsfrämjande syfte under nästa år. Det är till nytta såväl för marknadsaktörerna som för landets alla bolåntagare, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

 

Regeringen har i riktlinjebeslutet fastställt regler för extra emissioner av statsskuldväxlar som Riksgäldskontoret gör i syfte att motverka en akut brist på statspapper och för att underlätta bankernas och bostads-institutens finansiering. Under 2009 får dessa emissioner uppgå till ett utestående nominellt värde av högst 200 miljarder kronor. De extra emissionerna ska liksom tidigare göras i samråd med Riksbanken. Riksgäldskontoret ska senast per den 30 april 2009 lämna en lägesrapport till regeringen bl.a. kring de extra emissionerna.

 

- Statens finanser är trots den senaste tidens finansiella oro fortsatt starka. Den oförändrade inriktningen inför kommande år ska också ses mot bakgrund av att förvaltningen av statsskulden till sin natur är långsiktig, säger Mats Odell.

 

Den konsoliderade statsskulden uppgick per den 31 oktober 2008 till 1 118 miljarder kronor. I detta belopp inkluderas extra emissioner av statsskuldväxlar till ett värde av 108 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden exklusive extra emissioner uppgick till 1 010 miljarder kronor. De extra emissionerna ökar statsskulden endast tillfälligt och motsvaras av kortfristiga placeringar. När de extra emitterade statsskuldväxlarna förfaller och inte ersätts av nya reduceras skulden med motsvarande belopp.

 

Det övergripande målet för statsskuldspolitiken är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Regeringen styr den förväntade kostnaden och risken främst genom att besluta om vilken sammansättning och löptid skulden ska ha.

 

Riksgäldskontoret ska styra mot följande skuldandelar:

Valutaskulden: 15 procent (±2 procentenheter)

Realskulden: 25 procent (långsiktigt)

Nominell kronskuld: 60 procent (residual)

 

Löptiden för de tre skuldslagen ska vara:

Valutaskulden: 0,125 år

Realskulden: 10,1 år

Nominell kronskuld: 3,5 år

 

Regeringen beslutar om riktlinjer för statsskuldens förvaltning efter förslag från Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret svarar för den operativa förvaltningen av statsskulden inom ramen för dessa riktlinjer.

 

 

Kontakt

Mia Widell

Pressekreterare hos Mats Odell

work 08-405 17 21

cell 070-353 49 66

e-post till Mia Widell, via registrator

Per Franzén

Depertamentssekreterare

08-405 54 68

070-260 92 41

 

 

Är han helt jävla korkad!? Eller är hela finansdepartementet korkade? De han säger är att dom gör emitterar statsskuldväxlar på 200 miljarder som kommer vara till nytta för alla bolåntagare och marknadsaktörer.

 

Newsflash, om han verkligen ville göra en nytta för ALLA människor i Sverige, inklusive bolånetagare hade han börjat betalt av skulden rejält. Vi säger att ett normalt hushåll är 3 personer i Sverige. Det innebär att en familj betalar:

13 395 SEK i räntekostnader på våran statsskuld varje år. Hade vi inte haft en statsskuld hade vi kunnat sänkt skatten med lika mycket. Galet.

 

Men det han också säger att regeringen inte kommer förändra sina riktlinjer för skulden mellan 2009-2011. Dvs, han funderar inte ens över att börja betala av den. Vad blir den kostnaden då för medborgarna i Sverige framtill 2012?

 

Ca 164 000 000 000 SEK. Utslaget per invånare blir det

Ca 17 859 SEK.

 

Räntor på statsskulden

År	Miljoner kronor
1988	50,424
1989	55,449
1990	62,257
1991	60,221
1992	63,035
1993	81,249
1994	107,001
1995	101,373
1996	100,509
1997	98,964
1998	114,389
1999	89,257
2000	89,999
2001	81,300
2002	65,187
2003	42,238
2004	52,619
2005	32,596
2006	49,185
2007	47,083

 

 

Statsskuldens utveckling

År	Miljoner kronor
1975	73,467
1976	80,411
1977	97,982
1978	131,175
1979	175,146
1980	229,589
1981	295,590
1982	377,089
1983	460,196
1984	534,622
1985	595,695
1986	630,784
1987	622,272
1988	609,940
1989	600,047
1990	618,570
1991	692,958
1992	880,802
1993	1,132,267
1994	1,286,596
1995	1,386,165
1996	1,411,193
1997	1,432,076
1998	1,448,859
1999	1,374,180
2000	1,279,205
2001	1,156,827
2002	1,160,329
2003	1,228,741
2004	1,257,326
2005	1,308,572
2006	1,269,957
2007	1,167,998

 

Grattis Sverige! :-(

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Är det inte ganska så självklart varför vi inte betalar, eller varför tex USA har sådana enorma skulder? Det är någon/några som tjänar på detta. Och denna någon/några ger ju inte frivilligt bort miljarder bara så där. Vet inte vad folket på pokerforum anser om zeitgeist men den kan vara ganska så intressant att se. För att i vilket fall diskutera eller ifrågasätta saker. Precis som du gör nu, tror du kan finna den intressant,

 

Filmen är fri, den är gjord utan något vinstsyfte och dom släppte den på nätet så att alla som vill skall kunna få ta del av den. Så om jag postar en länk var man kan ladda ner den så uppmanar jag inte till något brott, eller? Om någon moderator anser det ändå så pma mig så får du den ändå :-)

 

http://www.tankafett.com/full.php?id=10491

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

citat jag hitta:

 

"Statsskulden består till största delen av lån till svenska folket och andra aktörer i den s.k marknaden.Köper man statsskuldväxlar, obligationer m m räntebärande papper samt premieobligationer så bidrar man till statsskulden.

Tycker man att den ska betalas så tycker jag att svenska folket ska lösa in samtliga papper samt obligationer. Även marknaden ska göra det samma och därmed minska statsskulden.Vad som då händer är att Sverige blir bankrutt och blir tvungen att låna utomlands."

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

"Är det bra eller dåligt att ha en statsskuld?

 

Det går inte att säga om det är rätt eller fel att låna. Men det är bra att ha möjligheten när det behövs. Generellt sett är det inte bra att långsiktigt låna till konsumtion, men det kan vara bra på kort sikt för att stimulera ekonomin. Lån till investeringar kan vara bra eftersom de leder till ökade inkomster i framtiden."

 

https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____618.aspx

 

Frågan är ju också till vem statsskulden står, till omvärlden (utlandsskuld) eller till långivare inom landet. Exempelvis kan människor i Sverige välja att köpa obligationer emitterade från riksbanken. När människor väljer att spara i obligationer och köper en sådan så ökar statsskulden.

 

Den formella statsskulden, som låg på 124k enligt OP är skrämmande, men det är också ologiskt att bara presentera skulden och inte de tillgångar som staten har (och därmed också alla svenskar).

 

"Utlandsskulden är istället hela nationens skuld för att täcka underskott i bytesbalansen, det vill säga när importvärdet är större än exportvärdet. Här lånar man från omvärlden. Utlandsskulden innefattar inte bara staten utan även den privata sektorn. I Sverige har vi haft ett överskott i bytesbalansen sedan 1995 och därmed har utlandsskulden minskat under den här tiden."

 

http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2008/Augusti/Statsskulden-hur-funkar-det/

 

Sveriges bytesbalans (som visar exporten - importen = nettoexport) har visat överskott sedan 1994 och därmed har utlands skulden minskat sedan dess. Sveriges bytesbalans har varit högre än 8% av BNP sedan 2006 vilket får räknas som hög (Japan har lite över 4%, Norge har 10%, Finland 6%, Tyskland 7%).

 

 

 

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Bytesbalansen/?awc=

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

citat jag hitta:

 

"Statsskulden består till största delen av lån till svenska folket och andra aktörer i den s.k marknaden.Köper man statsskuldväxlar, obligationer m m räntebärande papper samt premieobligationer så bidrar man till statsskulden."

Just nu - engångserbjudande:

nu har DU chansen att öka på sveriges statsskuld med 5000 kr...

...missa inte detta unika tillfälle!!!

https://www.riksgalden.se/templates/Secure/BuyBonds____1300.aspx

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Borgarna har ju faktiskt betalat av en del denna mandatperiod när de sålde V&S och fastigheterna.

 

Det viktigaste är att Sveriges statsskuld minskar mätt i kvoten skuld/BNP. Det gör den hyfsat snabbt sedan många år tillbaka. Sveriges skuldsituation ser bra ut i jämförelse med andra länder.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Mitt råd.

Verkar det som att alla andra är dummare än du själv så är det till 99.999 % så att det är du som är åsnan. Framförallt när det handlar om pengar.

 

+10

 

Lite som en kompis som inte fattade varför ett land inte bara tryckte upp mer pengar om landets ekonomi var usel...

 

Hade dock varit inressant och få en bra förklaring till hur det funkar med Sveriges statsskuld och dess räntor! Att detta skulle bero på att våra politiker är inkompetenta och inte fattar bättre är självklart absurt

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

För att pengar = skulder.

 

Samla ihop alla pengar i världen och betala alla skulder och vips så finns det inga pengar kvar. Det som finns kvar är pengar banken är skyldiga oss p.g.a ränta, men för att betala dem måste nya pengar tryckas och då bildas nya skulder.

 

Du menar att banken har rätten att "skapa" pengar och sedermera låna ut dem mot ränta?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Verkar som merparten här tycker att det är bättre att vara skuldsatt än skuldfri. Jag ser ingen som helst mening med att vara skuldsatt såvida inte själva meningen med skulden är att göra sej skuldfri. Den bilden har jag dock inte av Sveriges statsskuld. Skuld = begränsad frihet

 

Det finns visst mening med att låna pengar. Exempelvis om du som företag lånar pengar till investeringar för att du tror att dessa investeringar kommer att ge högre avkastning än kostnaden för lånet.

 

Dessutom är det som tidigare påpekats stor skillnad mellan skulder till utlandet och skulder till landets invånare.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...