Gå till innehåll

Cleburnes idealsamhälle (Avdelat)


Cleburne

Recommended Posts

Sluta posta inlägg som svar på mina inlägg om du inte är intresserad av att diskutera saker. Om du nödvändigtvis måste posta inlägg kan du väl låta bli att citera mig. Anse dig ignorerad.

 

Och där tappade Cleburne tålamodet precis som fanatiker och personer med fascistiska tendenser gör när de blir emotsagda.

Jag förde en diskussion eller rättare sagt frågade jag dig hur du fick ditt eget resonemang att gå ihop efetrsom du lyckades säga emot dig själv på flera punkter. Om du nu inte kan svara på det är det ju bara att säga så istället för att låtsas som jag inte finns.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • Svars 490
  • Created
  • Senaste svar

Top Posters In This Topic

Visst, om man orkar vidga sina vyer till Världen istället för enbart Sverige, så inser man nog att det största problemet heter för många människor. Där finns det säkert en massa cyniska lösningar som skulle roa dig, men jag lämnar den här debatten nu. (Skall äta! :roll: )

 

problem för vem? om vi frågar de där som gör att vi är för många om de vill leva eller ej så håller de nog inte med.

 

om vi sätter något mål för mänskligheten så borde ju antal personer gånger upplevd livskvalite vara ett hyfsat mått. att då vilja hålla antalet personer ju rätt kontraproduktivt.

 

enda sättet ditt tankesätt kan vara korrekt är om du anser att det viktigast för jorden är din egen livskvalite vara viktigast. isåfall är det nog sant att det vore bättre om några miljarder försvann från vår jord. har inget emot den synen, den är väl den enda korrekts, men lura dig själv inte att du är något helgon iaf, för de flesta anser att din människosyn är vidrig.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det är ju inte direkt så att du själv kommer undan gränsdragningsproblematiken genom att flytta abortgränsen till sju år efter födelsen eller vad du nu vill ha.

 

Om frågan är "hur utvecklad behöver en människa vara för att det ska vara förbjudet att döda den?" så svarar den fanatiskt kristne "befruktat ägg", dagens lagstiftning "16-20 veckor in i graviditeten" (eller var gränserna nu går) och du "7 år efter födelsen". Mot alla dessa uppfattningar kan man invända "vad är det för magiskt som händer som gör den som befinner sig strax förbi gränsen mer människa än den som befinner sig strax innan gränsen?"

 

Håller med, och som jag har sagt så vet jag inte exakt hur man sätta upp en gräns. Det kanske är bäst (som jag även har nämnt) att låta enskilda föräldrar bestämma det. Då skulle dock den faktiska gränsen hamna på arton år och det känns lite överdrivet även för mig. Saken tål helt klart att diskuteras.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

En sak som många här tydligen hakar upp sig på är tanken på att döda barn, men jag anser att ni borde ta en ordentlig titt i spegeln. Det jag förespråkar är bara en form av abort. Livet börjar vid befruktelsen. Om ni blir illamående av det jag skriver men tycker att abort är lugnt anser jag att ni är hycklare. :evil:

 

Nu likställer du dagen efter piller med post-birth aborter. Har du någon gräns för det senare?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Och som jag skrev redan i mitt första inlägg om saken vet jag inte riktigt var man skulle sätta gränsen. Jag skrev sex-sju år lite godtyckligt, men den kanske borde flyttas åt endera hållet. Lite av en icke-fråga dock.

 

Håller med, och som jag har sagt så vet jag inte exakt hur man sätta upp en gräns. Det kanske är bäst (som jag även har nämnt) att låta enskilda föräldrar bestämma det. Då skulle dock den faktiska gränsen hamna på arton år och det känns lite överdrivet även för mig. Saken tål helt klart att diskuteras.

 

Det gick upp för dig nu? Har barn några rättigheter överhuvudtaget i förhållande till sina föräldrar?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

problem för vem? om vi frågar de där som gör att vi är för många om de vill leva eller ej så håller de nog inte med.

 

om vi sätter något mål för mänskligheten så borde ju antal personer gånger upplevd livskvalite vara ett hyfsat mått. att då vilja hålla antalet personer ju rätt kontraproduktivt.

 

enda sättet ditt tankesätt kan vara korrekt är om du anser att det viktigast för jorden är din egen livskvalite vara viktigast. isåfall är det nog sant att det vore bättre om några miljarder försvann från vår jord. har inget emot den synen, den är väl den enda korrekts, men lura dig själv inte att du är något helgon iaf, för de flesta anser att din människosyn är vidrig.

 

Har ätit nu...

 

om du vill optimera antal personer gånger upplevt livskvalite, måste du ha en tid-axel och det är t ex nödvändigt att välden aldrig går under.

Var är förresten MIN människo-syn vidrig? Är den vidrigare än din?

Blir lite nyfiken.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Håller med, och som jag har sagt så vet jag inte exakt hur man sätta upp en gräns. Det kanske är bäst (som jag även har nämnt) att låta enskilda föräldrar bestämma det. Då skulle dock den faktiska gränsen hamna på arton år och det känns lite överdrivet även för mig. Saken tål helt klart att diskuteras.

 

 

Som det är idag är det enbart den havande föräldren som har beslutanderätt om abort eller inte. Ska det vara så eller ska båda ha likabestämmanderätt efter födsel? Eller när? Varför?

 

Andra problem som skulle följa på ett införande av post-birth aborter är att många nyblivna mammor skulle kräva detta. Detta är ett känt fenomen, en efterfödsel-psykos(?). Ska vi låta en mängd nyfödda aborteras eller ska kanske staten gripa in i alla dessa fall och utvärdera mamman?

 

Skulle exempelvis min syster och hennes kille få för sig att abortera deras födda barn skulle jag utan att blinka kidnappa dessa(barnen, alltså! ;)) för att rädda deras liv. Är det acceptabelt att en kriminallitet som denna helt plötslig uppstår som ieffekt?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det här kan nog vara ett av dom tydligaste/grovaste fallen på empatistörning som jag någonsin sett. Då har jag ändå en styvbror med Aspbergers.

 

Det blir självklart problematiskt för som försöker debatera med den sjuke. Ni får tänka på att herren i fråga antagligen har extremt svårt att förstå hur, eller ens att, andra människor också har emotioner. Tänk er själva in i en situation där ni inte har något grepp om att andra människor också har känslor, det finns inte i eran värld att greppa detta. Genast blir det extremt svårt att förstå varför andra inte vill låta folk svälta ihjäl på gatorna eller varför andra människor verkar bry sig om de svaga i samhället.

 

Dem flesta härinne förstår att man inte kan skriva "jag tycker att föräldrar skall få döda sina barn(upp till 7år) på eget bevåg och iniativ". Dem flesta förstår att andra människor antagligen kommer tycka att detta är en vansinnigt störd tanke, men någon med grova empatistörningar kan inte koppla detta.

 

Cleburne: Förstår du att du hade kunnat vara en av dem som avrättats i ditt egna drömsamhälle? Psykiska störningar uppfattas ofta som betydligt mer skrämmande och avvikande av omgivningen än vad motoriska störningar gör.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

wow cleburne kan vara den sjukaste människan någonsin imo.

 

Högst tveksamt. Däremot är det kanske ett av de mest extrema fall av neoliberalism jag personligen sett någon tillhöra. Möjligen kan den som vill också läsa in en del psykopatiska drag, men min kunskap om psykiatri är för bristfällig för att avgöra om hans åsikter bara är ideologiska eller om de passerat gränsen för vad som är mentalt avvikande.

 

Obehagligt? Ja, det tycker jag. Rasistiskt? Nej.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Stå på dig, Cleburne!

 

Oväntat att du inte bara har främlingsfientliga åsikter L-S utan också håller med om att barn med medfödda handikapp kan avrättas om föräldrarna A) tycker så eller B) föräldrarna inte kan ta hand om barnet ekonomiskt. Det var ju ungefär så som Cleburnes utopi såg ut.

Måste bara fråga dig L-S, tycker du att dessa helt vansinniga ideér är bra och normala eller ställer du dig bara på Cleburnes sida för att Klyka står på den motsatta sidan?

Kan det till och med så att du låtsas stå för abnorma åsikter för att skapa hätska debatter?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Har ätit nu...

 

om du vill optimera antal personer gånger upplevt livskvalite, måste du ha en tid-axel och det är t ex nödvändigt att välden aldrig går under.

Var är förresten MIN människo-syn vidrig? Är den vidrigare än din?

Blir lite nyfiken.

 

vad har du för bevis på att världen ska gå under? står det i din bibel? om den nu går under så har vi ju begränsad tid, alltså borde vi skynda på allt rätt mycket så hyfsat många människor uppleva den innan den går under.

 

jag har inte sagt vad jag har för syn. men din "begränsa antalet människor är bra" är iaf vidrig enligt rätt många. själv tror jag jorden kan försörja rätt många miljarder till. problemet är snarare att folk inte har råd med maten än att maten inte räcker till. hade folk haft råd hade jordbrukarna haft incentiv att odla mer.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

vad har du för bevis på att världen ska gå under? står det i din bibel?

 

Jag tänker alltid utgå från att det går att rädda världen. Hur mörkt det än ser ut. Med positivt tänkande når man ofta länge. Du får givetvis se det som du vill.

 

om den nu går under så har vi ju begränsad tid, alltså borde vi skynda på allt rätt mycket så hyfsat många människor uppleva den innan den går under.

Pessimistiskt vansinne!

 

jag har inte sagt vad jag har för syn.

Nej, du är en feg stackare. Det vet vi alla.

 

men din "begränsa antalet människor är bra" är iaf vidrig enligt rätt många.

själv tror jag jorden kan försörja rätt många miljarder till.

 

Jag hoppas, men betvivlar att du har helt rätt angående många miljarder till. Förr eller senare kommer i alla fall smärtgränsen. Speciellt om man skall följa dina vansinniga ideer om så många människor som möjligt. Det är fakta och har inte med människosyn att göra.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det gick upp för dig nu? Har barn några rättigheter överhuvudtaget i förhållande till sina föräldrar?

 

Tja, man har väl i princip samma "rättigheter" som man har i förhållande till andra människor. Jag vet inte riktigt vad du är ute efter. Tror du att jag menar att föräldrar får ägna sig åt sexuella övergrepp? Då är du helt fel ute. Som sagt, se det hela som en utökad aborträtt, no more and no less.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Som det är idag är det enbart den havande föräldren som har beslutanderätt om abort eller inte. Ska det vara så eller ska båda ha likabestämmanderätt efter födsel? Eller när? Varför?

 

Andra problem som skulle följa på ett införande av post-birth aborter är att många nyblivna mammor skulle kräva detta. Detta är ett känt fenomen, en efterfödsel-psykos(?). Ska vi låta en mängd nyfödda aborteras eller ska kanske staten gripa in i alla dessa fall och utvärdera mamman?

 

Skulle exempelvis min syster och hennes kille få för sig att abortera deras födda barn skulle jag utan att blinka kidnappa dessa(barnen, alltså! ;)) för att rädda deras liv. Är det acceptabelt att en kriminallitet som denna helt plötslig uppstår som ieffekt?

 

Det skall vara ett gemensamt beslut, och jag anser även att standardaborter bör vara gemensamma beslut. Att enbart låta kvinnan bestämma om ett barn ska leva eller dö känns inte rättvist mot fadern. Visst har man argumentet att kvinnan måste låna ut sin kropp i nio månader, men jag tror att de flesta vet att man kan bli gravid när man har sex. Smällar man får räkna med, liksom.

 

Vad gäller psykoser efter födseln vet jag inte riktigt. Å ena sidan vill man ju inte inskränka en persons privatliv, men å andra sidan vill man ju inte att föräldrar ska abortera barnet av fel anledningar. Hmm, det tål att sugas på. Man kan möjligtvis införa en sorts karenstid så att man måste avvakta en viss innan man genomför ingreppet.

 

Om någon dock skulle besluta sig för att abortera sitt barn har närstående självklart rätt att försöka tala dem till rätta och erbjuda sig att adoptera barnet, men i slutändan är det föräldrarna som bestämmer.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

ptja, de dör ju så uppenbarligen har de ju inte det. hade vi gett dem mer pengar hade fler av dem levt. problemet med att välja vem som ska få våra pengar är att vi också väljer vem som inte ska få dem.

 

Det kanske inte är meningen att folk ska bo ute i öknen där det inte regnat på 4 års tid... lite som att sätta ihop en grupp om 1000 personer som får åka till månen. Väl där kommer de på att de inte har någon mat, och "tvingar" folk att samla pengar för att skicka upp en laddning mat till månen varje månad för att de ska kunna leva där.

 

Och NEJ barnen i afrika kan väl inte hjälpa vart de föds, men föräldrarna kan välja/välja bort att avla fram barn i olika miserabla miljöer, som de vet att de inte ens själva kan överleva i, ännu mindre ett antal försvarslösa barn...

 

Edit. >> Spånar vidare...

Tycker för övrigt inte att alla har lika rätt att leva i sammhället. Tex en person som valt att knarka sönder sig, har denne rätt att få en del av dina pengar varje månad (läs skatt) för att knarka upp? Vad är du villig att betala för?

 

  • Andras knarkmissbruk?
  • Alkoholisters misär?
  • Uppehälle till personer som inte vill jobba?
  • Betala månadslön till personer som "gått in i väggen" (läs. trött på sitt jobb, men orkar inte byta, utan finner det bekvämare att lajja runt hemma ledig dagarna i ända)

....osv osv...

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det här kan nog vara ett av dom tydligaste/grovaste fallen på empatistörning som jag någonsin sett. Då har jag ändå en styvbror med Aspbergers.

 

Det blir självklart problematiskt för som försöker debatera med den sjuke. Ni får tänka på att herren i fråga antagligen har extremt svårt att förstå hur, eller ens att, andra människor också har emotioner. Tänk er själva in i en situation där ni inte har något grepp om att andra människor också har känslor, det finns inte i eran värld att greppa detta. Genast blir det extremt svårt att förstå varför andra inte vill låta folk svälta ihjäl på gatorna eller varför andra människor verkar bry sig om de svaga i samhället.

 

Dem flesta härinne förstår att man inte kan skriva "jag tycker att föräldrar skall få döda sina barn(upp till 7år) på eget bevåg och iniativ". Dem flesta förstår att andra människor antagligen kommer tycka att detta är en vansinnigt störd tanke, men någon med grova empatistörningar kan inte koppla detta.

 

Cleburne: Förstår du att du hade kunnat vara en av dem som avrättats i ditt egna drömsamhälle? Psykiska störningar uppfattas ofta som betydligt mer skrämmande och avvikande av omgivningen än vad motoriska störningar gör.

 

Ja, och jag har redan skrivit att mina föräldrar borde ha haft den möjligheten. Självklart är jag tacksam att de inte gjorde det, men om de hade ansett att det var nödvändigt så tror jag inte att jag skulle kunna klandra dem. Varför skulle de vara tvungna att offra sina liv om det hade känts så för dem?

 

Jag ser inte livet som en rättighet utan som ett privilegium och det gör nog att jag uppskattar livet mer än de flesta.

 

Ett litet nitpick angående ditt inlägg: Jag anser inte själv att jag är "sjuk". Jag är medveten om att jag kan verka avvikande i vissa lägen, men det har aldrig (åtminstone inte sedan grundskolan) medfört några större problem.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa nytt...