Gå till innehåll

Sjukligt arg varje gång jag backar!


Zyr

Recommended Posts

Jag tror att det där är en myt, förmodligen något psykoanalytiskt tjafs som har satt sig i det allmänna medvetandet.

 

På boston-tea party sa ju psykologen att ett raseriutbrott inte gör annat än bara triggar ett nytt, värre raseriutbrott vid ett senare tillfälle. Alltså helt tvärt om gentemot tanken att man skulle "bygga på" genom att hålla inne

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • Svars 64
  • Created
  • Senaste svar

Top Posters In This Topic

Jag tror definitivt på det där man säger om att någon är en tickande bomb. Låt säga att man har en väldigt kritisk chef som ständigt utsätter en för orättvisa beskyllningar. Skulle man säga emot så vet man att anställningen hänger löst eftersom chefen inte tål emotsägelser. Till slut är måttet rågat och man exploderar ur sig all den ångestladdade frustration som har dämts upp inom en. Jag reagerade t ex så mot en jobbig handledare en gång när hon hade gått för långt så jag är ett levande bevis ;-). Efter att jag hade avreagerat mig så var hon ganska chockad och upprörd men på mig hade det en något dämpande effekt.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

På boston-tea party sa ju psykologen att ett raseriutbrott inte gör annat än bara triggar ett nytt, värre raseriutbrott vid ett senare tillfälle. Alltså helt tvärt om gentemot tanken att man skulle "bygga på" genom att hålla inne

 

Jag såg det med och det låter vettigt, men sen finns det också ett Simpson avsnitt när Homer hålle inne sin ilska och får en massa knölar på huvudet? :shock:

 

Jag vet inte vad jag ska tro. ;-)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

På boston-tea party sa ju psykologen att ett raseriutbrott inte gör annat än bara triggar ett nytt, värre raseriutbrott vid ett senare tillfälle. Alltså helt tvärt om gentemot tanken att man skulle "bygga på" genom att hålla inne

 

Fast hon får ju inte ens skriva ut piller... ;)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Att sitta och trycka på foldknappen när man inte får några jävla kort i sng`s och slösa bort en hel vecka eller mer där man spelar stort X antal timmar och sluta på minus gör mig så förbannad och arg att man vill skjuta sig själv... Vilket jävla slöseri med tid:evil:

 

När det går bra kan poker vara underbart stundtals men man blir fan 100 ggr argare när det går dåligt än vad man blir glad när det går bra...

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Vadå "gick lumpen"? Vad är detta för uttryck? Jag har hört min lillebror säga det också, det låter ju helt sjukt. När slutade man säga "göra lumpen"?

 

 

 

kul moderator som inte har något bättre för sig än att hacka på stavfel :)

jag var påväg att skriva gick in i grönkläderna men glömde ändra meningen efteråt.

 

Men i övrigt tror jag att de ändrades strax efter att du muckat :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det är tydligen så har jag fått veta att uttryckt ilska är bara desktruktivt och att varje gång man gör det minns hjärnan det till nästa gång. Till exempel om man slår sönder saker så "belönas" hjärnan så att säga och nästa gång man blir triggad av något som man blir arg av kommer ens reaktion bli ännu starkare och det kommer vara än mer svårt att kontrollera sig.

 

Summa summarum så om man blir arg ska man bara sitta still och hur jävla äckligt det än känns för tillfället så ska man försöka börja le så fort som möjlgit och verkligen fokusera på något som är bra i ens liv. T.ex. att du har en god pizza i kylen som du ska äta och eller en god whiskey som ligger och väntar.

 

Ibland tappar man kontrollen helt enkelt men ju fler gånger man bara ställer sig helt passiv till ilskan desto bättre för hjärnan kommer ihåg det och reagerar inte lika stark på orättvisan som ni upplever till nästa gång det händer.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

mkt rolig tråd. :D

 

fick en sån grov flashback från en händelse för 2 dagar sedan. det var nog den värsta i mitt liv, pokervägsmässigt sett då. spelar 90% PLO och sitter och slappspelar 2 bord och ser en film samtidigt. stämningen är sådär lagom mysig, det är sent på natten och det är alldeles mörkt om man tittar ut (alla grannarna sover) och man känner sig bara ensam och bäst.

 

och så händer det.

 

PLO200 @ Everest, AA67 med 1 clubdraw. Sitter i CO och pottar om pf efter en minraise + 2 syn (standard lol). Får syn av 1 stor stack innan mig som täcket min $400-stack. Potten är ~$40-50 och floppen kommer K89 med clubdraw. Jag pottar, får en steksyn och turn blank (2, 3 eller 4). Jag pottar och fi steker så in åt helvete.

 

Jag har sedan tidigare hovrat han såklart och han är en 30-medelålders fransman. Efter 6-7 sek stekande minarisar han och lämnar typ $20-30 bakom. Jag undrar vad i helvete han håller på med och vad han kan ha. Kan han ha synat med triss på den brädan? Helt jävla otroligt tänker jag. Adrenalinet börjar pumpa och pulsådrorna står sig nästan ut ur huden när jag tryckar på "all-in". HAR HAN THE NUTZ?

 

Det tar 5 sek för honom att ösa in sina sista dollar. Rivern kommer J non-club, dvs brädan är KJ89x. Tittar ivrigt på potten som är på dryga 800 buckar och jag är i princip even för dagen med 3k händer spelade innan denna pott. Potten åmar sig till fransosen som snällt viker upp JJ8x (inte Jc). Inget färgdrag, inga drag överhuvudtaget. Ett par i knektar.

 

Visste inte vad jag skulle göra, allt bara flög i huvudet på mig. Jag var bordsgul och orden "fransos", "1 out" och "omaha" brann i form av bearbetning i mitt huvud. Första jag känner inom mig är pulsen som bara slår hårdare och hårdare, som om man hoppade bungeejump eller ngt liknande. Är alldeles adrenalinstinn, brukar jag inte vara, aldrig så här mkt.

 

Med sovande familj i huset tätt följt av fransosens instantkommentar "lol" följt av ett "haha" av någon annan pappskalle grep jag tag i en närstående toarulle och sulade den rakt ut ur fönstret som var öppet till vänster om mig, vänder mig om och tar sats mot sängen och lägger mig och skriker i kuddarna. Fick även våta ögon på det :(

 

mitt råd till op är dock att hitta ngn att snacka med, psykolog kan funka. personligen tiltar jag aldrig särskilt mkt, men klart som fan att det stör ditt välbefinnande om du inte kan ligga - en dag. har varit hos en psykolog en gång tidigare och det är ju riktigt skönt, ingen stämpel på det direkt... så gogo, tid å pengar verkar ju inte vara något problem så inga ursäkter.

 

 

aa så härligt! Det skönaste är om man biter sig i läppen och fortsätter och 3 minuter senare händer exakt samma sak till, och en till, och en till. Sen har man åkt på 2 en outare och en 10 stycken vanliga utdragningar en timme senare och man vill bara bryta ihop. Då lever livet. Man vet att man lever i alla fall..

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

råkar jag ut för badbeats av någon jag känner jag kan ta senare... så sväljer jag förtreten och laddar in på nytt då kan lite olika saker hända:

1:a jag är inte arg utan spelar discplinerat och tar tillbaks mina förlorade pengar och lite till

2: jag tänker att nu bluffar jäveln igen och trycker in pengarna på en marginell hand och han tar ett inköp till ifrån mig då han nu har nuts... detta beteende kan loopas ett antal ggr tills han lämnar bordet eller jag vaknar till och inser att jag blir bortspelad och uppför mig som en looser.

3:jag är inte arg utan spelar discplinerat och utsätter mig för ett eller två bad beats igen och sen se punkt 2...

 

om 2 inträffat då brukar jag gå och lägga mig i sängen och skämmas som en hund och börja allvarligt fundera om man håller på med en sund hobby...

 

Jag är smålänning så jag slår inte sönder saker...brukar dock ibland slå med kepsen över knäet om det är för jobbiga bad beats...

 

känner jag vansinnet bubbla så brukar jag försöka logga ut och göra något annat...annars hamnar jag i punkt 2 igen...

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag brukar åka utomlands någon eller några veckor efter en dålig längre period eller när de dåliga sessionerna kommer allt för tätt.

Brukar gå bättre efter en sådan nollställning.

Spela två månader vila en månad eller liknande, det är viktigt att hinna göra av med pengarna man tjänar och inte spara på allt kul i all oändlighet. Det är inte förens man spenderar dem som man får ut värdet.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Om det går back efter en tid av framgång så är det inget problem. Då tänker jag bara att det kan inte gå bra alla dagar. Men om det sker i en period av motgång så är det värre. Då blir jag frustrerad och tänker på alla forumiter som dubblar upp i stort sett varje kväll. De kan inte leva i samma verklighet som jag gör tänker jag.

I motsats till de flesta så kan jag acceptera att jag förlorar om jag vet att jag spelat fel. Då vet jag att allt är i mina egna händer och att det finns inget skäl att känna nån ilska mot nåt ogripbart som ställer till det för en. Bad beats och utdragningar däremot har jag svårt att smälta. För variansen är ju inte medveten. Att jag haft "otur" andra eller tredje kvällen i rad betyder ju inte att jag skulle fått min kvot fylld. Det kan lika gärna fortsätta och fortsätta. Jag ser varje bad beat som en förlust som aldrig kan repareras, eller fås igen. Det är för evigt förlorat. Min ilska riktar sig då mot alla de som varit och som skall komma. Det finns inte skäl att känna samma ilska för att man gått back på dåligt spel. För det är ju egentligen bara rättvist. Dåligt spel kan man dessutom ta lärdom av och därigenom till viss del undvika i framtiden.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Varje dag jag backar blir jag någon sjukligt arg. Svär, skriker och slår på allting. Är extremt resultatfixerad, sitter flera gånger i minuten och kollar på hur mkt +/- jag är för dagen.

 

När jag backar kan jag sitta uppe hela natten enbart för att försöka komma på plus. Känns som ingenting i hela världen spelar någon roll förutom att hamna på plus igen, blir 100% isolerad. Tycker dessutom helt seriöst att det är mest synd om mig på hela jorden.

 

Detta är ett problem eftersom det tar väldigt mycket energi, sömn och välbefinnande ifrån mig. Så vad ska jag göra?

 

Vet att jag vinner i längden och att minst 40% av mina dagar kommer sluta på minus, försörjer på mitt spelande sen några år tillbaka, snittar väl runt 40k händer/månad.. behöver heller inte pengarna imorgon utan långsiktigt.. MEN allt detta spelar ingen roll.. blir ändå så extremt påverkad.

 

Ibland är det nästan lite komiskt, backar ner 4-5 inköp, vill bara dö och går berserk på random pryl. Några timmar senare är jag på plus och världens lyckligaste/harmoniska människa. Detta händer nästan varje dag.

 

Vad ska jag göra? Är jag spelberoende? Är det fel i min hjärna? Ska jag ta hjälp av en psykolog? Varför kan jag inte bara sluta påverkas?

 

Att sluta spela är inte ett alternativ!

 

 

jag exakt som dig jag svär jag blr sjukt sur osv...

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa nytt...