Gå till innehåll
heltok

Wellbok - well...

Vad ska wellboken diskutera 2015?  

116 medlemmar har röstat

  1. 1. Vad ska wellboken diskutera 2015?

    • Bitcoin & Kryptovalutor
      31
    • Politik
      32
    • Filosofi
      26
    • Kost & Träning
      32
    • Personlig utveckling
      31
    • Brudar
      30
    • Teknik, vetenskap och nörderi
      38
    • Prylar
      18
    • TVserier, filmer, böcker
      28
    • Allt som är contrarian
      17


Recommended Posts

Det är inte så enkelt att man utifrån relativt minimal kunskap attackerar citat utanför sin kontext och därmed "bevisar" sin tes.

 

källa?

 

utanför sin kontext? hörde hans tal om utomjordingar som skulle rädda ekonomin?

 

jag är av samma åsikter som sklansky att man med enkla resonemang ofta kan påvisa om någon har fel. t ex genom att ta saker till sin spets, vända på steken, utöka resonemanget och se om det fortfarande gäller.

 

Jag tycker att vi måste vara lite mer självkritiska och objektiva än att bara ropa på trasiga fönster när vi argumenterar, och det har inget att göra med Krugman i sig eller hans argument.

men det är ju en sån uppenbar broken window fallacy. och broken window fallacy är glasklar. empirin bakom den också.

 

Vi måste någonstans inse att bara för att vi backar upp våra argument logiskt och inte helt blir krossade av empirin betyder det inte att vi har rätt.

vi behöver inte ha rätt, räcker vi med logik kan bevisa att han har fel.

 

Jag tror att jag har rätt, vilket i mångt och mycket betyder att även du har rätt, men det får inte hindra oss från att vara objektiva. Framförallt då du ofta uppvisar tendenser att inte alls greppa de centrala koncepten som behövs, oberoende om man är keynsian, monetarist eller österrikare.

för er som inte hängt med, matte frågar mig om jag vill ha 0% inflation givet att det finns en riksbank. jag svarar ja. han säger 2% inflation så riksbanken kan sänka räntan.

 

ungefär såhär gick konvon:

M: angående 0% å riksbanken

vi förutsätter en riksbank

som ska motverka cykler

H: ska?

M: i annat fall har vi inget syfte med riksbanken

varför ska vi ha en riksbank annras?

H: inget syfte me riksbank, låter bra

M: du inser väl att ifall vi går in i en recession, riksbanken sänker räntan (inflationen minskar -> deflation) och därmed ökar realränta

vilket kommer döda ekonomin

du verkar inte förstå enkla makro-samband

H: deflation, folk blir rikare

låter jobbigt

M: haha

alltså

H: svenskar konsumerar

M: du förstå väl vad jag skriver?

H: köper lcder från sydkorea

sydkoreanerna får massa kronor

köper vodka för dem

M: haha

jaja

skitsamma

H:ser inte problemet med deflation

M: om du inte ens vill lyssna så :P

eftersom inflationen är negativ kommer realräntan att öka gentemot nominella räntan

vilket kommer att leda till att bnp-gapet minskar ännu mer

som sedan leder till att realräntan ökar ännu mer

vilket kommer döda ekonomin

 

vad säger ni andra, hög ränta dödar ekonomin?

stämmer det att riksbank sänker ränta -> inflation minskar? gäller detta i alla ekonomier eller bara i de vi har idag? om vi t ex antar att riksbanken håller ungefär samma styrränta som marknaden annars hade valt? när vi inte hade någon sedelpress(1897-1931) om riksbanken då sänkte räntan från säg 10% till 5% hur påverkade detta KPI?

 

som exempel, vi har guldstandard och riksbanken som lånar ut sina papperspengar kopplade till guld till andra bankar med rabatt etc. idag kostar en MBP 1oz av guld som, säg att detta motsvarar 20000heltoksriksbankkronor, om de sänker sin reporänta från 10% till 5% hur mycket mer kommer en MBP kosta? erklären bitte!

 

ser inte heller riktigt att man måste greppa alla centrala begrepp. räcker att man förstår att det är våld för att kunna argumentera om moraliska aspekter. tror inte heller man behöver ha läst ekonomi för att förstå logiska falsarier. som spelteoretiker kan man ofta förstå varför politiker förstör utan att behöva se det som konspirationer.

 

och tycker allt snack om att man inte kan veta vad som är rätt och fel är bullshit. inte som att jag vet vad som är rätt och fel, men som i att det finns ett rätt och fel. och ofta kan man rätt snabbt se om något är fel givet lite enkla resonemang.

 

era tankar om debatten? jag som cyklar?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Jag tycker personligen inte att han har rätt och det vet du. Jag skulle till och med kunna säga att jag personligen anser att han har väldigt fel i väldigt mycket.

 

Du måste se skillnaden på att ha en åsikt man backar upp med argument och att säga att personer är idioter och att de har fel. Det är inte så enkelt att man utifrån relativt minimal kunskap attackerar citat utanför sin kontext och därmed "bevisar" sin tes. Jag tycker att vi måste vara lite mer självkritiska och objektiva än att bara ropa på trasiga fönster när vi argumenterar, och det har inget att göra med Krugman i sig eller hans argument. Det har att göra med att vi fördummar debatten (vilket vi redan gjort genom att förlägga den här) och sänker oss själva en mil i träsket då det gäller retorik. Vi måste någonstans inse att bara för att vi backar upp våra argument logiskt och inte helt blir krossade av empirin betyder det inte att vi har rätt. Jag tror att jag har rätt, vilket i mångt och mycket betyder att även du har rätt, men det får inte hindra oss från att vara objektiva. Framförallt då du ofta uppvisar tendenser att inte alls greppa de centrala koncepten som behövs, oberoende om man är keynsian, monetarist eller österrikare.

Du talar inför döva öron, heltok lider av broken record fallacy. Vad du än skriver så kommer du få broken window fallacy eller något annat av de 4-5 koncept han lärt sig tillbaka i ansiktet. Om han väl fastnar för något så låser han sig fullständigt vid det. Han tar in alla argument för hur svaga de än är och han ignorerar alla argument emot oavsett hur bra de är. Det spelar ingen roll om det gäller Apple, liberalism, kost, tåskor eller hörselproppar för 3000 kr.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sett Novemberrevolutionen? Finns väl chans för liknande bubbla nu, unga som tar på sig miljonlån idag var ju knappast med och blev brända i början av 90-talet. Fråga random svensson idag som har 2M+ i lån om de skulle kunna betala tillbaka hela sitt lån + ränta. Troligtvis skulle dom aldrig kunna göra det även om de levde på nudlar resten av livet.

 

 

"Novemberrevolutionen är det informella namnet på Riksbankens beslut att avreglera den svenska kreditmarknaden den 21 november 1985.[1] Beslutet innebar bland annat att bankerna fick låna ut obegränsat med pengar utan att Sveriges riksbank lade hinder i vägen.

 

Nationalekonomen Lars Jonung har skrivit om novemberrevolutionen: "Detta är den s.k novemberrevolutionen som markerar den mest genomgripande omläggningen av Riksbankens penningpolitiska strategi under hela efterkrigstiden.”.[2]

 

Beslutet att avreglera kreditmarknaden fattades formellt av Riksbanksfullmäktige och kunde därför enligt reglerna ske utan inblandning av Sveriges riksdag eller regeringen. Finansminister Kjell Olof Feldt var dock i förväg informerad om Riksbankens planer.[3]

 

Avregleringen följdes av en mycket kraftig ökning av bankernas utlåning. Detta anses, av vissa, vara en stor bidragande orsak till den fastighetsbubbla och ekonomiska överhettning som uppstod under slutet av 1980-talet.[1][4] Avregleringen har ibland beskrivits som ett misstag som starkt bidrog till den höga arbetslöshet och ekonomiska kris som Sverige gick igenom i början av 1990-talet.[5]

 

Ingvar Carlsson kritiserar i sin självbiografi Kjell Olof Feldt för att denne inte på ett rakt sätt informerade dåvarande statsminister Olof Palme om vad Riksbanken planerade att göra. I boken beskriver han avregleringen som genomförd under största sekretess av i första hand finansminister Kjell Olof Feldt, Riksbanksfullmäktige Erik Åsbrink och riksbankschef Bengt Dennis.[4]

 

Journalisten Dan Josefsson gjorde 2004 en dokumentär för Sveriges Television med namnet Novemberrevolutionen.[6] Den byggde delvis på den ovan nämnda rapporten Novemberrevolutionen av Torsten Svensson."

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Stalltips: gröna gårdars rumpstek är nog den enskilt bästa köttbiten jag testat därifrån. Inte så den är mör som en oxfilé alltså, men som rumpstek fullständigt outstanding.

 

mm, den är fin :)

 

läste vidare lite om guldstandard och räntor. kanske jag som slarvat lite terminologin. när jag pratar om inflation menar jag inte kortsiktig utan långsiktig efter att export/import hunnit ändra sig. och när jag tänker efter, menar nog att riksbanken inte ska ha något inflationsmål, det får gå som det går. som den arbetade 1668->1931 alltså.

 

denna artikeln tyckte jag var bra:

http://www.econlib.org/library/Enc/GoldStandard.html

 

The gold standard was a commitment by participating countries to fix the prices of their domestic currencies in terms of a specified amount of gold. National money and other forms of money (bank deposits and notes) were freely converted into gold at the fixed price. England adopted a de facto gold standard in 1717 after the master of the mint, Sir Isaac Newton, overvalued the guinea in terms of silver, and formally adopted the gold standard in 1819. The United States, though formally on a bimetallic (gold and silver) standard, switched to gold de facto in 1834 and de jure in 1900 when Congress passed the Gold Standard Act. In 1834, the United States fixed the price of gold at $20.67 per ounce, where it remained until 1933. Other major countries joined the gold standard in the 1870s. The period from 1880 to 1914 is known as the classical gold standard. During that time, the majority of countries adhered (in varying degrees) to gold. It was also a period of unprecedented economic growth with relatively free trade in goods, labor, and capital.

The gold standard broke down during World War I, as major belligerents resorted to inflationary finance, and was briefly reinstated from 1925 to 1931 as the Gold Exchange Standard. Under this standard, countries could hold gold or dollars or pounds as reserves, except for the United States and the United Kingdom, which held reserves only in gold. This version broke down in 1931 following Britain’s departure from gold in the face of massive gold and capital outflows. In 1933, President Franklin D. Roosevelt nationalized gold owned by private citizens and abrogated contracts in which payment was specified in gold. Between 1946 and 1971, countries operated under the Bretton Woods system. Under this further modification of the gold standard, most countries settled their international balances in U.S. dollars, but the U.S. government promised to redeem other central banks’ holdings of dollars for gold at a fixed rate of thirty-five dollars per ounce. Persistent U.S. balance-of-payments deficits steadily reduced U.S. gold reserves, however, reducing confidence in the ability of the United States to redeem its currency in gold. Finally, on August 15, 1971, President Richard M. Nixon announced that the United States would no longer redeem currency for gold. This was the final step in abandoning the gold standard.

 

Widespread dissatisfaction with high inflation in the late 1970s and early 1980s brought renewed interest in the gold standard. Although that interest is not strong today, it seems to strengthen every time inflation moves much above 5 percent. This makes sense: whatever other problems there were with the gold standard, persistent inflation was not one of them. Between 1880 and 1914, the period when the United States was on the “classical gold standard,” inflation averaged only 0.1 percent per year.

 

How the Gold Standard Worked

 

The gold standard was a domestic standard regulating the quantity and growth rate of a country’s money supply. Because new production of gold would add only a small fraction to the accumulated stock, and because the authorities guaranteed free convertibility of gold into nongold money, the gold standard ensured that the money supply, and hence the price level, would not vary much. But periodic surges in the world’s gold stock, such as the gold discoveries in Australia and California around 1850, caused price levels to be very unstable in the short run.

 

The gold standard was also an international standard determining the value of a country’s currency in terms of other countries’ currencies. Because adherents to the standard maintained a fixed price for gold, rates of exchange between currencies tied to gold were necessarily fixed. For example, the United States fixed the price of gold at $20.67 per ounce, and Britain fixed the price at £3 17s. 10½ per ounce. Therefore, the exchange rate between dollars and pounds—the “par exchange rate”—necessarily equaled $4.867 per pound.

 

Because exchange rates were fixed, the gold standard caused price levels around the world to move together. This comovement occurred mainly through an automatic balance-of-payments adjustment process called the price-specie-flow mechanism. Here is how the mechanism worked. Suppose that a technological innovation brought about faster real economic growth in the United States. Because the supply of money (gold) essentially was fixed in the short run, U.S. prices fell. Prices of U.S. exports then fell relative to the prices of imports. This caused the British to demand more U.S. exports and Americans to demand fewer imports. A U.S. balance-of-payments surplus was created, causing gold (specie) to flow from the United Kingdom to the United States. The gold inflow increased the U.S. money supply, reversing the initial fall in prices. In the United Kingdom, the gold outflow reduced the money supply and, hence, lowered the price level. The net result was balanced prices among countries.

 

The fixed exchange rate also caused both monetary and nonmonetary (real) shocks to be transmitted via flows of gold and capital between countries. Therefore, a shock in one country affected the domestic money supply, expenditure, price level, and real income in another country.

 

The California gold discovery in 1848 is an example of a monetary shock. The newly produced gold increased the U.S. money supply, which then raised domestic expenditures, nominal income, and, ultimately, the price level. The rise in the domestic price level made U.S. exports more expensive, causing a deficit in the U.S. balance of payments. For America’s trading partners, the same forces necessarily produced a balance-of-trade surplus. The U.S. trade deficit was financed by a gold (specie) outflow to its trading partners, reducing the monetary gold stock in the United States. In the trading partners, the money supply increased, raising domestic expenditures, nominal incomes, and, ultimately, the price level. Depending on the relative share of the U.S. monetary gold stock in the world total, world prices and income rose. Although the initial effect of the gold discovery was to increase real output (because wages and prices did not immediately increase), eventually the full effect was on the price level alone.

 

For the gold standard to work fully, central banks, where they existed, were supposed to play by the “rules of the game.” In other words, they were supposed to raise their discount rates—the interest rate at which the central bank lends money to member banks—to speed a gold inflow, and to lower their discount rates to facilitate a gold outflow. Thus, if a country was running a balance-of-payments deficit, the rules of the game required it to allow a gold outflow until the ratio of its price level to that of its principal trading partners was restored to the par exchange rate.

 

The exemplar of central bank behavior was the Bank of England, which played by the rules over much of the period between 1870 and 1914. Whenever Great Britain faced a balance-of-payments deficit and the Bank of England saw its gold reserves declining, it raised its “bank rate” (discount rate). By causing other interest rates in the United Kingdom to rise as well, the rise in the bank rate was supposed to cause the holdings of inventories and other investment expenditures to decrease. These reductions would then cause a reduction in overall domestic spending and a fall in the price level. At the same time, the rise in the bank rate would stem any short-term capital outflow and attract short-term funds from abroad.

 

Most other countries on the gold standard—notably France and Belgium—did not follow the rules of the game. They never allowed interest rates to rise enough to decrease the domestic price level. Also, many countries frequently broke the rules by “sterilization”—shielding the domestic money supply from external disequilibrium by buying or selling domestic securities. If, for example, France’s central bank wished to prevent an inflow of gold from increasing the nation’s money supply, it would sell securities for gold, thus reducing the amount of gold circulating.

 

Yet the central bankers’ breaches of the rules must be put into perspective. Although exchange rates in principal countries frequently deviated from par, governments rarely debased their currencies or otherwise manipulated the gold standard to support domestic economic activity. Suspension of convertibility in England (1797-1821, 1914-1925) and the United States (1862-1879) did occur in wartime emergencies. But, as promised, convertibility at the original parity was resumed after the emergency passed. These resumptions fortified the credibility of the gold standard rule.

 

Performance of the Gold Standard

 

As mentioned, the great virtue of the gold standard was that it assured long-term price stability. Compare the aforementioned average annual inflation rate of 0.1 percent between 1880 and 1914 with the average of 4.1 percent between 1946 and 2003. (The reason for excluding the period from 1914 to 1946 is that it was neither a period of the classical gold standard nor a period during which governments understood how to manage monetary policy.)

 

But because economies under the gold standard were so vulnerable to real and monetary shocks, prices were highly unstable in the short run. A measure of short-term price instability is the coefficient of variation—the ratio of the standard deviation of annual percentage changes in the price level to the average annual percentage change. The higher the coefficient of variation, the greater the short-term instability. For the United States between 1879 and 1913, the coefficient was 17.0, which is quite high. Between 1946 and 1990 it was only 0.88. In the most volatile decade of the gold standard, 1894-1904, the mean inflation rate was 0.36 and the standard deviation was 2.1, which gives a coefficient of variation of 5.8; in the most volatile decade of the more recent period, 1946-1956, the mean inflation rate was 4.0, the standard deviation was 5.7, and the coefficient of variation was 1.42.

 

Moreover, because the gold standard gives government very little discretion to use monetary policy, economies on the gold standard are less able to avoid or offset either monetary or real shocks. Real output, therefore, is more variable under the gold standard. The coefficient of variation for real output was 3.5 between 1879 and 1913, and only 0.4 between 1946 and 2003. Not coincidentally, since the government could not have discretion over monetary policy, unemployment was higher during the gold standard years. It averaged 6.8 percent in the United States between 1879 and 1913, and 5.9 percent between 1946 and 2003.

 

Finally, any consideration of the pros and cons of the gold standard must include a large negative: the resource cost of producing gold. Milton Friedman estimated the cost of maintaining a full gold coin standard for the United States in 1960 to be more than 2.5 percent of GNP. In 2005, this cost would have been about $300 billion.

 

Conclusion

 

Although the last vestiges of the gold standard disappeared in 1971, its appeal is still strong. Those who oppose giving discretionary powers to the central bank are attracted by the simplicity of its basic rule. Others view it as an effective anchor for the world price level. Still others look back longingly to the fixity of exchange rates. Despite its appeal, however, many of the conditions that made the gold standard so successful vanished in 1914. In particular, the importance that governments attach to full employment means that they are unlikely to make maintaining the gold standard link and its corollary, long-run price stability, the primary goal of economic policy.

 

About the Author

 

Michael D. Bordo is a professor of economics at Rutgers University. From 1981 to 1982, he directed the research staff of the executive director of the U.S. Congressional Gold Commission.

 

Further Reading

 

Bordo, Michael D. “The Classical Gold Standard—Some Lessons for Today.” Federal Reserve Bank of St. Louis Review 63, no. 5 (1981): 2-17.

Bordo, Michael D. “Financial Crises, Banking Crises, Stock Market Crashes, and the Money Supply: Some International Evidence, 1870-1933.” In Forrest Capie and Geoffrey E. Wood, eds., Financial Crises and the World Banking System. London: Macmillan, 1986.

Bordo, Michael D., and A. J. Schwartz, eds. A Retrospective on the Classical Gold Standard, 1821-1931. Chicago: University of Chicago Press, 1984. Especially “The Gold Standard and the Bank of England in the Crisis of 1847,” by R. Dornbusch and J. Frenkel.

Bordo, Michael D., and A. J. Schwartz, eds. “Transmission of Real and Monetary Disturbances Under Fixed and Floating Rates.” Cato Journal 8, no. 2 (1988): 451-472.

Ford, A. The Gold Standard, 1880-1914: Britain and Argentina. Oxford: Clarendon Press, 1962.

Officer, L. “The Efficiency of the Dollar-Sterling Gold Standard, 1890-1908.” Journal of Political Economy 94 (1986): 1038-1073.

 

 

 

btw:

I riksbankslagen står det att målet för penningpolitiken är att ”upprätthålla ett fast penningvärde”. Riksbankens tolkning av detta mål är att den årliga ökningen av KPI ska vara 2 procent. Motivet till inflationsmålet är att låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling.

 

hur gör de den tolkningen? någon motivation till detta? är 2% inflation ett fast penningvärde?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Sett Novemberrevolutionen? Finns väl chans för liknande bubbla nu, unga som tar på sig miljonlån idag var ju knappast med och blev brända i början av 90-talet. Fråga random svensson idag som har 2M+ i lån om de skulle kunna betala tillbaka hela sitt lån + ränta. Troligtvis skulle dom aldrig kunna göra det även om de levde på nudlar resten av livet.

 

 

"Novemberrevolutionen är det informella namnet på Riksbankens beslut att avreglera den svenska kreditmarknaden den 21 november 1985.[1] Beslutet innebar bland annat att bankerna fick låna ut obegränsat med pengar utan att Sveriges riksbank lade hinder i vägen.

 

Nationalekonomen Lars Jonung har skrivit om novemberrevolutionen: "Detta är den s.k novemberrevolutionen som markerar den mest genomgripande omläggningen av Riksbankens penningpolitiska strategi under hela efterkrigstiden.”.[2]

 

Beslutet att avreglera kreditmarknaden fattades formellt av Riksbanksfullmäktige och kunde därför enligt reglerna ske utan inblandning av Sveriges riksdag eller regeringen. Finansminister Kjell Olof Feldt var dock i förväg informerad om Riksbankens planer.[3]

 

Avregleringen följdes av en mycket kraftig ökning av bankernas utlåning. Detta anses, av vissa, vara en stor bidragande orsak till den fastighetsbubbla och ekonomiska överhettning som uppstod under slutet av 1980-talet.[1][4] Avregleringen har ibland beskrivits som ett misstag som starkt bidrog till den höga arbetslöshet och ekonomiska kris som Sverige gick igenom i början av 1990-talet.[5]

 

Ingvar Carlsson kritiserar i sin självbiografi Kjell Olof Feldt för att denne inte på ett rakt sätt informerade dåvarande statsminister Olof Palme om vad Riksbanken planerade att göra. I boken beskriver han avregleringen som genomförd under största sekretess av i första hand finansminister Kjell Olof Feldt, Riksbanksfullmäktige Erik Åsbrink och riksbankschef Bengt Dennis.[4]

 

Journalisten Dan Josefsson gjorde 2004 en dokumentär för Sveriges Television med namnet Novemberrevolutionen.[6] Den byggde delvis på den ovan nämnda rapporten Novemberrevolutionen av Torsten Svensson."

 

det där är rätt långt ifrån en avreglerad marknad.

den viktigaste skillnaden är att i en avreglerad kreditmarknad så får alla i samhället låna ut obegränsat med pengar. inte en särskild grupp med statliga privilegier som får gratis pengar av staten.

 

kampen mot inflation vs kampen mot arbetslöshet? en chimär :(

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
stämmer det att riksbank sänker ränta -> inflation minskar?

 

Vem kom till den slutsatsen? Det är tvärtom. låg ränta -> kapital mer tillgängligt (billigt) -> inflation ökar

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Sett Novemberrevolutionen? Finns väl chans för liknande bubbla nu, unga som tar på sig miljonlån idag var ju knappast med och blev brända i början av 90-talet. Fråga random svensson idag som har 2M+ i lån om de skulle kunna betala tillbaka hela sitt lån + ränta. Troligtvis skulle dom aldrig kunna göra det även om de levde på nudlar resten av livet.

 

 

"Novemberrevolutionen är det informella namnet på Riksbankens beslut att avreglera den svenska kreditmarknaden den 21 november 1985.[1] Beslutet innebar bland annat att bankerna fick låna ut obegränsat med pengar utan att Sveriges riksbank lade hinder i vägen.

 

Nationalekonomen Lars Jonung har skrivit om novemberrevolutionen: "Detta är den s.k novemberrevolutionen som markerar den mest genomgripande omläggningen av Riksbankens penningpolitiska strategi under hela efterkrigstiden.”.[2]

 

Beslutet att avreglera kreditmarknaden fattades formellt av Riksbanksfullmäktige och kunde därför enligt reglerna ske utan inblandning av Sveriges riksdag eller regeringen. Finansminister Kjell Olof Feldt var dock i förväg informerad om Riksbankens planer.[3]

 

Avregleringen följdes av en mycket kraftig ökning av bankernas utlåning. Detta anses, av vissa, vara en stor bidragande orsak till den fastighetsbubbla och ekonomiska överhettning som uppstod under slutet av 1980-talet.[1][4] Avregleringen har ibland beskrivits som ett misstag som starkt bidrog till den höga arbetslöshet och ekonomiska kris som Sverige gick igenom i början av 1990-talet.[5]

 

Ingvar Carlsson kritiserar i sin självbiografi Kjell Olof Feldt för att denne inte på ett rakt sätt informerade dåvarande statsminister Olof Palme om vad Riksbanken planerade att göra. I boken beskriver han avregleringen som genomförd under största sekretess av i första hand finansminister Kjell Olof Feldt, Riksbanksfullmäktige Erik Åsbrink och riksbankschef Bengt Dennis.[4]

 

Journalisten Dan Josefsson gjorde 2004 en dokumentär för Sveriges Television med namnet Novemberrevolutionen.[6] Den byggde delvis på den ovan nämnda rapporten Novemberrevolutionen av Torsten Svensson."

 

lol vilket trams. låg arbetslöshet -> inflation. höga löner -> inflation. politiker borde höjt arbetslöheten så hade problemet varit löst. som om politiker bara ställer in arbetslösheten artificiellt utan att förstöra massa produktivitet.

 

haha olof palme. nu ska vi sluta devalvera mera, men för att få igång ekonomin gör vi en sista jättedevalvering på 16%.

 

inser att jag inte riktigt förstår den "ekonomi" vi hade eller idag har. men det är ju för att det inte var någon riktigt ekonomi, det var våld och förstörd "ekonomi" som hade tappat kopplingen till "riktig" ekonomi. dvs där pengar motsvarar köpkraft, där folk frivilligt kommer överens om utbyte av varor och tjänster.

 

känns lite märkligt att folk tror att kan trolla fram pengar ur intet så blir allt bättre. låta folk låna så de kan konsumera mer idag än de har råd med så löser sig allt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
mm, den är fin :)

 

In 1933, President Franklin D. Roosevelt nationalized gold owned by private citizens and abrogated contracts in which payment was specified in gold.

 

det här var alltså en man som samarbetade med kommunister och beslagtog medborgarnas guld i utbyte mot godtyckliga pappersbitar.

skapade fler regleringar än i princip någon annan president, skapade the new deal höjde skatterna etc etc..aggresiv retorik mot banker.

det här skulle kunna vara nutidens hugo chavez...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

i sista delen var ett bra citat.

 

"kriser skapar större handlingsmöjligheter"

 

:(

 

sedan försöker de få de till att de som har jobb tjänar på att 250 000 är arbetslösa.

 

arbetslösheten idag är nästan enbart artificiell. dels gör vi det olönsamt att arbeta. dels gör vi det svindyrt att anställa, dels sätter vi golv på vilken produktivitet det är lönsamt att anställa(minimilöner). inte konstigt vi har hög arbetslöhet.

 

min lösning på arbetslösheten

1. inför negativ inkomsskatt, ersätt alla bidragen med detta(obs säger inget om att minska bidragen för de som idag behöver dem)

2. avskaffa minimilöner

3. ta bort LAS etc

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
i sista delen var ett bra citat.

 

"kriser skapar större handlingsmöjligheter"

 

:(

 

sedan försöker de få de till att de som har jobb tjänar på att 250 000 är arbetslösa.

 

arbetslösheten idag är nästan enbart artificiell. dels gör vi det olönsamt att arbeta. dels gör vi det svindyrt att anställa, dels sätter vi golv på vilken produktivitet det är lönsamt att anställa(minimilöner). inte konstigt vi har hög arbetslöhet.

 

min lösning på arbetslösheten

1. inför negativ inkomsskatt, ersätt alla bidragen med detta(obs säger inget om att minska bidragen för de som idag behöver dem)

2. avskaffa minimilöner

3. ta bort LAS etc

 

Definitivt har du poänger. Sedan kan det mycket väl vara så (låt oss säga att jag gärna sätter min ynkliga bankrulle på det) att det hela är mer komplicerat än du anser och att andra sidan har vettiga argument. En fråga:

Vad menar du med det fetstilta? Låter som andra halvan av Marx maxim, eller hur?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Vem kom till den slutsatsen? Det är tvärtom. låg ränta -> kapital mer tillgängligt (billigt) -> inflation ökar

 

Höjd ränta driver också på inflationen.Det är därför inflationen har ökat i takt med räntehöjningarna.

Helt klart är att nuvarande Riksbankchef inte är direkt begåvad.

Blir kul och se hur hans förutspådda framtida ränta förhåller sig till verkligheten.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Haha sick... http://news.yahoo.com/adidas-launches-barefoot-shoe-180308229.html

 

 

 

Stalltips: gröna gårdars rumpstek är nog den enskilt bästa köttbiten jag testat därifrån. Inte så den är mör som en oxfilé alltså, men som rumpstek fullständigt outstanding.

 

Men det låter ju så jävla äckligt ;)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Definitivt har du poänger. Sedan kan det mycket väl vara så (låt oss säga att jag gärna sätter min ynkliga bankrulle på det) att det hela är mer komplicerat än du anser och att andra sidan har vettiga argument. En fråga:

Vad menar du med det fetstilta? Låter som andra halvan av Marx maxim, eller hur?

 

jag vill givetvis sänka dem. men det är iaf bättre än dagens system oavsett vad man tycker om storleken på dem. dvs vi kan ersätta dagens med det, sedan kan vi ändå ta debatten om storleken. men vi kan enas om det första oavsett om vi vill höja eller sänka bidragen.

http://en.wikipedia.org/wiki/Negative_income_tax

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
jag vill givetvis sänka dem. men det är iaf bättre än dagens system oavsett vad man tycker om storleken på dem. dvs vi kan ersätta dagens med det, sedan kan vi ändå ta debatten om storleken. men vi kan enas om det första oavsett om vi vill höja eller sänka bidragen.

http://en.wikipedia.org/wiki/Negative_income_tax

 

Varför beskatta inkomst överhuvudtaget? Jag tilltalas av tanken att människor ska kunna påverka sin ekonomi och för mig (och många med mig) är det betydligt lättare att påverka utgifter nedåt än inkomster uppåt. Så varför inte ta ut skatten på konsumtion istället. För att göra det ännu enklare (minska administration och möjligheter till fusk) uteslutande beskatta konsumtion av boende. Beskatta alltså bebyggda fastigheter till en fix % av marknadsvärdet.

Marknadsvärdet bestäms enklast av att fastighetsägaren meddelar till skattemyndigheterna vilken summa man är beredd att sälja fastigheten till. Tror skv att det är värt mer uppstår affär annars har man underlaget till beskattningen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

http://coltingblogg.com/2011/08/24/intervju-med-fredrik-colting-i-senaste-runner%C2%B4s-world/

 

verkar som fredrik äter rå HP-kost.

 

– Aldrig kranvatten, säger Fredrik. Det finns ju klor i dricksvattnet, och klor är ett av de farligaste ämnen som finns. Och jag dricker heller inte vatten i Pet–flaskor, det måste vara i glasflaska, vilket också kan vara en kamp att hitta. Det bästa vattnet, Perrier, kommer från Frankrike.

 

kostar att ligga på topp!

 

Brorsan Jonas är en extrem vad gäller träning. Fredrik då, är han extrem vad gäller mat?

– Jag tycker faktiskt inte det. Jag tycker att de som dricker Coca Cola, äter mikromat, de som lever för mat, som söker njutningen i att äta, det är de som är extremer, de lever extremt dumt. Man har fått en kropp och man har fått ett liv och jag tycker man ska visa respekt för det och ta hand om det på bästa vis.

 

tål att tänkas på!

– Jag tränar inte så mycket organiserat. Jag springer eller går varje dag, i barfotaskor. Jag är väl ut en 7–15 kilometer, men jag har aldrig klocka med mig. Jag har ingen aning om vad jag gör på milen, men Jonas har sagt att jag springer hyfsat fort. Fast jag har aldrig haft lust att mäta mig i tävlingar, det är inte min grej. Jag tycker om att vara i skogen, klättra och träna styrka med det som finns där, och med kroppen som tyngd.

:)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Höjd ränta driver också på inflationen.Det är därför inflationen har ökat i takt med räntehöjningarna.

Helt klart är att nuvarande Riksbankchef inte är direkt begåvad.

Blir kul och se hur hans förutspådda framtida ränta förhåller sig till verkligheten.

 

Att inflationen "ökat i takt med..." beror framförallt på att inflationen inte svarar speciellt snabbt på penningpolitiken. Att sedan det vanliga KPI-måttet i stor utsträckning influeras av höjda räntor (högre boendekostnader etc) är såklart sant, och dessa är direkta istället för att vara laggade. Därför kompletterar man med ränte-rensade mått som därmed inte ska ta hänsyn till räntans direkta påverkningar på till exempel boendekostnader. Rensar man för detta har räntan en negativ inverkan på inflationen, dvs högre räntor leder till lägre inflation (i princip).

 

Jag har ingen större koll på Ingves intellekt, men antar att du inte enbart baserar din åsikt utifrån detta alternativt utifrån personlig uppfattning om Riksbanken i sig så dela gärna med dig.

 

Viktigt att poängtera att inflation och penningmängder är svåra att se på kort sikt eftersom inflationen svarar långsamt på penningmängden och omsättningshastigheten även kan påverkas.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
– Aajonus Vonderplanitz i Kalifornien har, till exempel, skrivit boken ”We want to live”. Han hade cancer, var väldigt sjuk, och började forska i näringsvetenskap för att hitta nya behandlingsmetoder. Han blev frisk genom att börja äta rått. Jag har träffat honom ett par gånger. Han har många efterföljare, men han säljer inga produkter, driver ingen kommersiell rörelse. Det enda han har gjort är att skriva den här boken.

:lol:

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
källa?

 

utanför sin kontext? hörde hans tal om utomjordingar som skulle rädda ekonomin?

 

jag är av samma åsikter som sklansky att man med enkla resonemang ofta kan påvisa om någon har fel. t ex genom att ta saker till sin spets, vända på steken, utöka resonemanget och se om det fortfarande gäller.

 

Hur ska du med enkla resonemang fälla teorier du inte ens är insatt i? Enligt min erfarenhet av våra MSN-konvos greppar du inte hur räntepolitiken drivs och hur den påverkar i praktiken, vilket för mig är en indikator på att du bara läst på den ena sidans argument. Du kommer ofta med lustiga exempel på vad du tror keynianism är, men har ännu inte sett dig konkret angripa de neokeynianska modellerna med sakliga argument.

 

Som jag nog sagt ett par gånger nu delar vi många åsikter, med skillnaden att jag är markant försiktigare med att dra slutsatser från saker som faktiskt ej är fakta. Jag tycker inte att man kan dra resonemang till sin spets ifall man inte är relativt säker i att man kan sätta grunderna axiomatiskt. Jag håller till exempel helt med om den praxeologiska grunden i Austrian School, men jag skulle aldrig få för mig att försöka att överbevisa någon med bara deras konjunkturcykelteori som grund eftersom den än så länge är väldigt svår att empiriskt visa på.

 

men det är ju en sån uppenbar broken window fallacy. och broken window fallacy är glasklar. empirin bakom den också.

 

Jag köper som sagt att den i sin grund är väldigt logisk och bra. Däremot applicerar du den på ställen där iallfall jag inte är säker på att den är helt applicerbar alternativt att vi inte kan överskåda spill-over effekter. Sedan får du som sagt på MSN gärna komma med källa på empirin. ;)

 

vi behöver inte ha rätt, räcker vi med logik kan bevisa att han har fel.

 

I min värld är det viktiga att ha rätt. Då menar jag inte att vinna en diskussion på nätet, utan att faktiskt ha rätt. Jag tror inte att varken du eller jag är kapabel att omkullkasta allt vad neokeynsianism heter. Tyvärr, då jag tror att vi har rätt.

 

för er som inte hängt med, matte frågar mig om jag vill ha 0% inflation givet att det finns en riksbank. jag svarar ja. han säger 2% inflation så riksbanken kan sänka räntan.

 

Vi har alltså förutsatt den centralbank vi har idag, Riksbanken, ledd av Ingves och co. De agerar alltså penningpolitiskt enligt gängse teorier och enligt deras regler och ramverk. Helt enkelt, situationen vi har idag med skillnaden i parametern "inflationsmål". Jag påstår att 2% som inflationsmål är bättre i denna miljö.

 

Jag orkar inte redogöra för deflationary spiral och liknande, eftersom det tar för lång tid. Det är helt enkelt så att deflation kombinerat med en aktiv centralbank kan suga kuk.

 

Vår diskussioner slutar oftast i att Heltok hävdar att 0% är bättre (eller inget mål alls) eftersom Riksbanken då inte agerar, vilket jag hävdar ligger utanför vårt exempel eftersom det då tar bort den egentligen viktigaste funktionen Riksbanken har och vår diskussion dör därmed. Och givet att de agerar riskerar vi likviditetsfällor och deflationsspiraler.

 

vad säger ni andra, hög ränta dödar ekonomin?

stämmer det att riksbank sänker ränta -> inflation minskar? gäller detta i alla ekonomier eller bara i de vi har idag? om vi t ex antar att riksbanken håller ungefär samma styrränta som marknaden annars hade valt? när vi inte hade någon sedelpress(1897-1931) om riksbanken då sänkte räntan från säg 10% till 5% hur påverkade detta KPI?

 

Jag vet inte riktigt var du fått detta ifrån. Riksbanken höjer räntan för att minska BNP-gapet och därmed minska inflationen. Ditt exempel är inte jätteintressant då det är just sedelpressen som är intressant, eftersom Riksbanken tillhandhåller oändligt med pengar på given ränta. Ifall vi tar bort sedelpressen kommer helt enkelt Riksbanken att låna ut alla sina pengar på grund av abitrage-situationen.

 

som exempel, vi har guldstandard och riksbanken som lånar ut sina papperspengar kopplade till guld till andra bankar med rabatt etc. idag kostar en MBP 1oz av guld som, säg att detta motsvarar 20000heltoksriksbankkronor, om de sänker sin reporänta från 10% till 5% hur mycket mer kommer en MBP kosta? erklären bitte!

 

ser inte heller riktigt att man måste greppa alla centrala begrepp. räcker att man förstår att det är våld för att kunna argumentera om moraliska aspekter. tror inte heller man behöver ha läst ekonomi för att förstå logiska falsarier. som spelteoretiker kan man ofta förstå varför politiker förstör utan att behöva se det som konspirationer.

 

Problemet är att du intre greppar motståndarens argument och därmed bara skriker om trasiga fönster utan att riktigt förstå varför du har rätt. Jag agerar då som motståndare i brist på annan motståndare eftersom jag stör mig på det beteendet trots att jag håller med dig.

 

och tycker allt snack om att man inte kan veta vad som är rätt och fel är bullshit. inte som att jag vet vad som är rätt och fel, men som i att det finns ett rätt och fel. och ofta kan man rätt snabbt se om något är fel givet lite enkla resonemang.

 

Problemet är att du inte för en utomstående (hoppas jag) övertygar eftersom du inte för en speciellt saklig diskussion baserad på de teorier motståndarna faktiskt presenterar. Och säg inte att Krugman säger si och så, för det är stor skillnad på vad han säger och vad som är gängse teorier. Jag skulle börja min argumentation mot keynsianismen och neokeynsianismen på helt andra sätt, då jag väl känner (nåja) de ramverk de använder.

 

era tankar om debatten? jag som cyklar?

 

Klart det är du som cyklar, men du ska ha cred för att du vill lära dig. ;)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa nytt...