Gå till innehåll

The Grand Bark

Members
 Visa profil  Visa deras aktivitet

  • Innehåll Antal

    2 090

  • Gick med

  • Besökte senast

 Innehållstyp 

Forum Inlägg postade av The Grand Bark

  1. SAJT: SvenskaSpel.se

    i Övriga sajter utan representant på forumet

    Postad

    lol, så du litar på SvS klienten. T ex så visar spelstatusen att jag skulle vara miljonär, tyvärr stämmer inte riktigt det.

     

    Att spelstatusen är uppfuckad är ju känt, ja. Jag drog upp fyra icke turbo-bord SH på A-nivån och räknade antal händer under 15 min. Det blev ca 100 st totalt, alltså typ 400 per timme. Samma bord hade stats på ca 360 händer/t totalt när jag började. Hoppade folk av och på ibland, några pausade en stund. Liten fingervisning iaf.

  4. Skönheten och Odjuren

    i Arkiv Dagböcker

    Postad

    En av mina ungar började få problem med talet på lågstadiet. Efter en tid, då det ej verkade gå över av sig själv, fick vi hjälp av en logoped. Anyway, efter ett gäng möten med henne försvann det mesta och idag , många år senare, märks inget av detta.

     

    Man blir så klart rätt orolig som förälder när det händer, men oftast går det att träna bort helt och hållet. Tålamod istf tilt premieras, precis som i poker.

     

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Logoped

     

     

    Edit: Med tanke på tidigare diskussioner om relationer, bröllop, otrohet etc så skulle jag kanske starta en frågespalt på PF eftersom jag har två gemena x i bagaget, har vuxna barn, sett det mesta typ och nu lever som singel. Jag vet mao vad som väntar i slutet av tunneln. :)

     

    Nota bene: Vill man få insikt i människans inre just när det gäller relationer är Flashbacks relations- och samlevnadsforum en formidabel guldgruva. Om man inte pallar det är nog familjeliv.se det enda PK-alternativet. :)

  11. Är DÖDARN gul? Halvgul?

    i Onlinepoker

    Postad

    Jag tänker tänker inte sänka mig till nivån att diskutera skillnaden mellan 100% och 50% eller om man är en tönt för att man inte gillar Dödarns dagbok. Men tänk er följande: Du är intresserad av fotografering, så du köper en prenumeration på Photo Magazine. I tidningen finns en återkommande kolumn av proffsfotografen "Plåtarn". Det ska bli kul att läsa om hur en proffsfotograf jobbar, tänker du.

     

    I första numret skriver Plåtarn om hur han ger sig ut på en fotoexpedition till Norge. Han ska fotografera valar. När han kommer fram upptäcker han att han har bara vidvinkelobjektiv med sig och att han har glömt att ladda batteriet i kameran. Han får åka hem utan att ha tagit en enda bild. Han beskriver hur förbannad han är och hur fula han tycker att norska valar är.

     

    I nästa nummer försöker Plåtarn sälja ett fotoreportage till en tidning. Han blir refuserad och tidningen väljer istället att köpa bilder av en norsk fotograf. Plåtarn idiotförklarar den norske fotografen och beskriver lite olyckor som han vill att norsken ska råka ut för. Han drygar ut texten med en beskrivning av olika förkylningstyper, som han måste ha skrivit på fyllan.

     

    I tredje numret skriver han om sin pappa, som är sjökapten, och sin flickvän, som studerar hemkunskap i Italien. Sen skriver han om kebab, pizzor, lite om film och en del om vissa människotyper som han tycker är lite mindre värda (han kallar dom för "Fantafolket"). Ingenting om fotografering den här gången, men du läser resten av tidningen.

     

    I nummer fyra skriver han om fotografering igen. Den här gången handlar det om felexponerade skitbilder som han kastar bort vid första gallringen. Han skriver också lite om en norsk fotomodell som han anlitat, men varit mycket missnöjd med, för hon hade en stor finne på näsan och celluliter i hela ansiktet. Han kallar fotomodellen och hennes agent för en massa elaka saker och avslutar månadens kolumn med att berätta om vilket exklusivt té han brukar dricka och vad han gör med sina kompisar på fritiden.

     

    Sen kommer nummer fem. Nu ska han väl ändå fotografera, tänker du. Han har fått gott om utrymme i tidningen. Men nädå - den här gången skriver han om hur han får ett jättefint uppdrag som går ut på att plåta brasilianska bikinimodeller på en strand. Men allt går åt helvete för Plåtarn. Han tappar kameran i sanden när han ska byta objektiv, så den blir helt obrukbar. Han har en reservkamera med sig, men den bara krånglar, så han packar ihop och åker därifrån. En norsk fotograf kallas in för att avsluta jobbet och gör det så bra att han vinner ett pris för sina bilder. Plåtarn klagar över vilken idiot-tur norsken har. Det enda Plåtarn får med sig hem är femton bilder som han tog i smyg på modellerna när de bytte om. Kolumnen avslutas med lite generellt filosoferande över hur gott det är med halvdyra chilenska viner (som han inte kan ett dugg om) och en beskrivning av hur han tänker plåta Pirellikalendern fyra år på raken och sen gå i tidig pension.

     

    Du vill inte läsa om andras motgångar, för du har nog med dina egna. Du blir varken inspirerad eller imponerad av Plåtarns historier. Faktum är att du börjar fundera över vad det här är för tidning egentligen. Den är blank och tung och fin och har stjärnfotografer på omslaget, men varför fyller dom ut den med Plåtarns gnäll varenda nummer? Någon påstår att han skriver gratis, men det gör ju inte saken bättre.

     

    ...så du säger upp din prenumeration och köper en annan istället. När du ringer till Photo Magazine för att avboka prenumerationen, blir du kallad tönt. Big fucking deal.

     

    Wow, äntligen en som tar upp Marcels fallna mantel. Kudos!

  12. Skönheten och Odjuren

    i Arkiv Dagböcker

    Postad

    Empiriska studier har visat att en isskrapa funkar utmärkt för dylikt arbete. Kinderegg-effekten är påtaglig eftersom snö/is/lack/försvinner i ett drag. Som extra bonus får man fiollådeansikte och trots 20 minus är det omöjligt att frysa. Anledningen är att man kokar inombords.

     

    Inte blir det bättre när de blir större och får eget körkort. Då ska pappas bil användas i avancerade experiment i garaget minsann, typ hur-man-lättast-gör en-rak-bil-till-en-krokig-bil genom att försöka vika den runt en betongstolpe med ansats samtidigt som man glömmer att vrida på rattjäveln.

     

    Man drar en lättnadens suck när de flyttar.

     

    Edit: Det gör man förstås inte, men det var skönt att skriva det. :)

×
×
  • Skapa nytt...