Gå till innehåll

Rebonius

Members
  • Innehåll Antal

    4 042
  • Gick med

  • Besökte senast

Forum Inlägg postade av Rebonius

  1. Få in det. Med normal struktur: får in 99+ och AK.

    Ger UTG+1 22+, A2s+,A9o+,K8s+,KJo+,Q9s+,J9s+,T8s+,98s

    ger UTG+2 55+, ATs+,AJo+

     

    Med väldigt brant struktur: får in 77+,AQs+,AQo+.

    Ger UTG+1 22+, A2s+, A8o+, K8s+, KTo+, Q9s+, QJo+, J8s+, JTo+, T8s+, 98s

    ger UTG+2 55+, A9s+, ATo+, KQs.

     

    Är imo att alldeles för nära jam-fold läge för att behöva posta handen. Gör vissa rimliga antaganden och hitta lösningarna numeriskt, spara dem grafiskt, ta upp dem när du är osäker och fundera på svårare och mer intressanta scenarion istället.

  2. Jag kommer ihåg att Roger Penrose rekommenderades tidigare. Är böckerna väldigt svåra/tidskrävande att ta sig igenom utan en ytterst stark matematiskt bakgrund och i spelar det någon roll i vilken ordning man bör läsa dem?

    Jag tänkte börja med Road to Reality då den tydligen innefattar en matematisk introduktion. Bör jag följa upp med Shadow of the Mind, Cycles of Time eller något annat?

  3. Gillar 3x tanken som tusan!

     

    Kör en lite oväntad idag och kör ett morgonturrepass då vi har gäster ikväll, reggat upp allt gödigt från 08.30-13.30 (bara turbos efter kl 12). Inne för en 750$ så får hoppas på något skoj finalbord :)

     

    3x>>last om alla inte har typ precis lika mycket marker som du obv. Fattar inte vad alla jävla idioter håller på med som lastar när folk bakom har mycket marker och man inte sitter i sb. Är ju så guld om folk efteråt vet att man alltid kommer att öppna action med minbets så länge stackar räcker om man har blivit översynad. Är ju inte raketforskning direkt.

  4. någon som har koll på hur man ska skriftligt opponera på ett kandidatarbete på bästa sätt? arbetet vi har fått är riktigt kasst, de saknar teoridel, metoddelen tar upp resultat, slutsatser och diskussion. resultaten de tar upp är ofta på formen "studierna gav många användbara resultat" utan att presentera dem. saknas även en utvärdering om hur väl deras lösningar fungerar.

     

    dokumentet är dessutom fullt av små slarvfel som dubbla mellanslag, listor som slutar med " ", "," och "." huller om buller.

     

    har ni något bra exempel på hur en skriftlig opponering ska se ut?

     

    En bra opponens kräver mycket arbete. Vanligen ger den även mycket poäng och har en hög betyg/nerlagd tid ratio, så gör det noga.

    Vanligaste felet personer gör när de gör sin första opponens är dels att fokusera på stavfel osv, men det ger vanligen inte några poäng och det är inte utformandet, utan utförandet, av arbeten som man är ombedd att kommentera.

    Ett stort och vanligt fel är även att man endast påpekar felen, när man egentligen bör ge en mer utförlig förklaring, t.ex. istället för att bara säga att de saknar teoridel, så säg att de saknar teoridel och om du hade gjort arbetet så hade du lagt upp det på det här sättet osv osv.

    På samma sätt fungerar det om du vill kritisera bristen av utvärdering om hur väl deras lösningar fungerar. Säg inte bara att du hade utvärderat det själv, utan gör det verkligen och presentera dina resultat.

    Som sagt, det är mycket jobb och nu verkar det finnas mycket att förbättra i deras arbete, så då räcker det med att göra ett arbete som är vad de har försökt att göra, men att göra det bra. Om deras arbete hade varit bra så hade det kanske lönat sig att attackera det ursprungliga problemet utgående från en annan synvinkel.

    Eftersom deras arbete var så fullt av hål så behöver du nog nästan göra om hela arbetet.

     

    Edit: Beror såklart på skola/program/handledare, men imo så behöver man inte vara så ödmjuk när man kritiserar. Jag sågar fullt ut och om något är dåligt är jag inte rädd för att säga det. Däremot vet jag vänner som t.ex. i Frankrike har blivit avbrutna i sina opponenser eftersom handledarna har tyckt att de har varit för hårda/elaka. Så länge man är saklig tycker jag att det är okej och om man inte får kritisera så känns opponensen ganska poänglös för den som har skrivit arbetet.

  5. Efter tipsen så körde jag på o sprang vidare barfota, ganska snabbt gick smärtan från tårna över även om såren såklart är kvar. Sprang 6km barfota idag, vanliga vägen jag brukar springa. Var egentligen bara en 200m som var lite väl grusiga så jag fick springa på gräset brevid vägen men annars inga problem alls så länge man håller koll på vägen framför en.

     

    Fråga till heltok, nu går det ju väldigt bra att springa barfota men hur gör du under de kallare månaderna? VFF då eller?

     

    Kan passa på att svara också. Har hört VFF med strumpor under vintern. Kände stor skillnad mellan att löpa regelbundet under hösten/vintern och att starta löpandet mitt i vintern från ett längre uppehåll. Skulle nog inte rekommendera det senare. Inte för att jag fick några direkta skador, men fötterna sa ifrån och fick lite värkar och frös väldigt mycket under själva träningen.

  6. Ser, speciellt i Sverige, väldigt mycket information där folk menar att kvinnor har lägre lön än män för samma arbete. Det är ekvivalent med att antingen kvinnors lön är för lågt prissatt, mäns lön är för högt prissatt eller både och. Det strider även mot en av grundprinciperna inom prissättning, nämligen Law of One Price. Om deras information stämmer, så borde man hitta investeringsmöjligheter som ger en över marknadsmässig riskjusterad avkastning genom att kombinera långa positioner i de företag vars prissättning är korrekt och korta positioner i de företag vars prissättning är suboptimal. Detta borde ge vad som kallas alfa.

    Eftersom investerare är ute efter abnormal avkastning så borde detta utnyttjas till den grad att företagsledare kan bli av med sina jobb pga sjunkade aktiekurser ifall de inte ser till att prissätta lönerna hyffsat korrekt.

    Korrekt prissättning av löner ger en effektivare ekonomi, så det är i allmänhetens intresse att någon investerare upptäcker och utnyttjar felprissättningar. I gengäld får den som upptäcker och reagerar på dessa felprissättningar högre riskjusterad avkastning än övriga investerare.

     

    Om nu dessa löner är felprissatta. Varför gnäller massvis av folk på facebook istället för att faktiskt omvikta sina portföljer alternativt starta fonder? Det känns mycket mer moraliskt eftersom det har positiva externaliteter. Om de inte vill ha pengarna själv så får de gärna skänka bort dem.

    Förstår folk inte det här, är de för lata eller är de helt enkelt för fega för att "put their money where their mouth is" eller förstår dom kanske innerst inne att felprissättningen mellan mäns och kvinnors lön inte är så stor som de advocerar?

  7. Spelade live cg för någon vecka sedan. Det var en kille i 25-års åldern som splashade runt endel pengar utan att ha en aning om vad han gjorde. Det tog kanske 15 min från att någon ung kille satte sig tills han började babbla bitcoin med honom och var väldigt öppen med att han minade och tydligen hade gjort det länge. Han kunde slänga in kassa syner och samtidigt muttra att det bara var si och så många bitcoins. Kanske vi upplever en ny generation av unga tekniknissar som gjort sina pengar på egen hand!

     

    Angående internshipet så är det inte trading, faktiskt inte banking överhuvudtaget. Låter det vara så för att inte outa mer.

     

    Edit: Pokerspelare verkar vara snabba med att anamma saker som allmänheten anser konstiga http://www.pokerstarsblog.com/ept/2013/ept9-grand-final-super-high-roller-good-food-bad-food-booze-and-the-dinosaur-diet-133652.html

  8. Kanske missförstår eller övertolkar en smula, men jag tror att det i allmänhet är ganska svårt och inte alltid så bra att "plocka russinen ur kakan". För det första är det inte alltid så lätt att avgöra om en "tråkig" kurs senare blir nödvändig grundkunskap i framtida kurser. För det andra kan en tråkig kurs komma i ett helt annat ljus och bli kul när kunskaperna behöver användas i form av tillämpning eller annat. För det tredje kan man i arbetslivet ha nytta av vid första anblicken tråkiga och irrelevanta kurser. Har egen erfarenhet av alla tre och är i efterhand ganska nöjd över att jag lyckades plåga mig igenom även de tråkiga delarna av utbildningen.

     

    Men det är klart, är för stor del tråkigt har man nog valt fel.

     

    Alltså, jag menar inte att alla kurser behöver vara roliga för att man ska gå dem, men jag vill att de ANTINGEN är roliga, intressanta eller bra att kunna i framtiden. Jag förstår att man inte alltid ser var kunskapen behövs, men om jag inte relativt omgående kan förstå varför någon som bör veta bättre än mig (den som har satt upp kurserna/programmet) har incitament till att få mig att lära mig något med extremt små/begränsade tillämpningsområden så utgår jag från att personen har bättre koll än vad jag har just nu och då känns det meningsfullt att lära sig det.

     

    Jag har läst en gäng kurser i statistik och redovisning (har båda som biämnen) och tycker helt ärligt att det oftast inte är jättespännande, men jag tror mig veta att det kan vara användbart och därför är jag motiverad till att lära mig och blir glad av att göra det.

    Den senaste kursen jag tentade var en kurs i ekonometri. Efter många år som österrikare så förväntas det att man ska hata ekonometri, men jag tyckte att jag borde ge det en chans och för att förstå varför modellerna inte fungerar så behöver jag förstå hur de är uppbyggda.

     

    På den gamla goda tiden då jag studerade så prioriterade jag att lägga allt engagemang på de föreläsare och ämnen som var intressanta och givande och gled igenom resten av kurserna genom att prioritera bort dåliga föreläsare och läsa in det på egen hand.

    Man sparade oerhört med tid på att prioritera bort dåliga och ointressanta föreläsare och man fick stora möjligheter att styra sin tid.

     

    Studietiden var den absolut mest okomplicerade och avslappnade tiden i mitt om man ser från jag gick ur gymnasiet och fram till nu

     

    Studierna är endast ett verktyg att visa den som värderar att rekrytera dig att du är i stånd att ta till dig information och det är en chock för de flesta att komma ut i arbetslivet efter 5 års studier och inse att man bara fått en ytlig grund och egentligen inte kan ett skit. De bästa inser detta snabbt och de sämsta inser det aldrig...

     

    Precis. Jag turade in ett bra internship i london i sommar och förutom ren tillfällighet tror jag att kanske den största faktorn var att jag var brutalt ärlig på mitt CV och på intervjun. Skrev att jag hade spelat poker och under intervjun berättade jag rakt ut att jag inte hade en blekblå aning om hur vardagen på kontoret skulle se ut och att jag egentligen inte alls hade någon inblick i branschen och kanske skulle hata det, men att jag väldigt gärna gav det en chans.

    Många rekryterare frågar medvetet frågor som de nästan är helt säkra på att ansökaren inte kan svaret på bara för att se ifall personen börjar "bullshitta" ihop något eller ifall han/hon kan erkänna att man inte kan allt.

  9. Är inte alla föreläsningar och arbeten roliga, intressanta eller bra att kunna i framtiden? Något av de kriterierna gör i alla fall för mig att det känns meningsfullt. Om aktiviteterna inte klassas som något av de så struntar jag i att göra dom och om det inte är kompatibelt med ens utbildning så kanske man har valt fel utbildning.

     

    Rekommenderar att du testar att prata om saker du tycker att är intressanta med dina lunchkompisar. Annorlunda saker är intressanta och roliga. Att de är vana att alltid bara diskutera tv-serie, senaste fotbollsmatchen och helgens fest bör göra att det är ännu roligare när någon kommer och pratar om något helt annat, speciellt när du går en teknisk utbildning där de flesta förväntas vara någorlunda intelligenta.

     

    Det känns som att det finns en risk att jag för tillfället är lite lik slaktavfall när det gäller att promota inlärning och kunskap, men om man inte gillar att lära sig saker är nog universitetet en dålig plats att vara på.

  10. Är det inte underligt att det är just 15-24 åringarna som känner sig så stressade och mår så dåligt? Borde ju imo vara den skönaste tiden i livet.

     

    Personlig wall of text

     

    Personligen tycker jag att studera på universitet är det minst stressiga man kan tänka sig. Går visserligen ett rätt flexibelt program och har såklart en edge tack vare pokerpengar, men livet är ju ändå så otroligt soft i universitetslivet.

     

    Jag stiger upp när jag vaknar av solljuset, vanligtvis mellan 7 och 10, förutom ungefär en dag i veckan då jag har något jag behöver få gjort. Slösurfar och lagar mat innan jag tar en lång kaffe (2h+) med olika roliga och intelligenta människor i skolan där vi oftast diskuterar intressanta ämnen (tänk tokbokämnen och inte det senaste skvallret).

    Därefter går jag antingen på någon föreläsning (går på de föreläsningar vars föreläsare kommer från arbetslivet och struntar i de akademiska föreläsningarna) eller tar en promenad ner till vattnet där jag blandar mellan att läsa studielitteratur, mer populärvetenskapliga böcker (Taleb, Logic of Life, Gödel, Escher, Bach, etc) och skönlitteratur.

    På kvällarna är det oftast ingenting inplanerat, men brukar bli att alltid ta en promenad, äta middag framför någon serie eller film och slösurfa. Varannan kväll är jag ensam och varannan försöker jag alltid hitta någon att umgås med.

     

    Periodiserar rätt hårt mellan att festa väldigt mycket, cirka 3 dagar i veckan, då man träffar mycket nya personer och överlag bara fokuserar på att ha roligt och vara impulsiv och andra perioder så lever jag primalfokuserat och försöker beta av så mycket som möjligt av skolarbetet. Försöker alltid hålla mig undan nattklubbar och går på middagar, vinkvällar och hemmafester istället.

     

    Jag har bestämt mig för att bara göra saker som jag tycker att är roliga eller känns meningsfulla under tiden jag studerar. Jag umgås bara med personer som jag gillar och försöker visa att jag gillar dem. Att bredda umgängeskretsen känns viktigt, men jag gör det främst för att träffa människor jag vill umgås med, inte bara skapa ytliga kontakter för ett brett nätverk.

     

    I perioder då jag inte är nöjd med livet så börjar jag med långa nattpromenader där jag funderar på vad jag verkligen vill ha ut av livet och hur jag ska gå tillväga för att nå dit. Om det inte hjälper så bokar jag en resa för att komma bort och se något annat. När jag kommer hem så känns allting bättre.

     

    Med lite grundläggande kunskaper om hur hjärnan fungerar och något liknande liv så förstår jag inte hur man ska kunna vara olycklig. Det enda som inte är möjligt för svensson kanske är resandet och att alla inte får studera sina intressen, men åtminstone de i intervjun hade ju studieplats, så hur kan så många må så otroligt dåligt?

     

  11. Har väldigt svårt att se hur T9xx riverbet inte är bluff mtp blockers till TTxx, ATxx, Ah9hxx osv. Hade pottat flopp med din näve.

     

    Är inte så bra på preflop med lika stora blinds, men hade raise-vikt pre och tror att check-vik är nästbäst. Få in det på turn och vik river.

  12. Alltså att trängas längst fram vid bagagebandet är ju ett typiskt prisoners-dilemma om det är mycket folk. Varje enskild individ förbättrar sitt EV genom att stå nära bandet. Det skulle dock vara bäst för alla om alla kunde stå en bit ifrån, förslagsvis bakom de gula linjerna. Även fast ingen verkar bry sig om att följa reglerna brukar jag föregå med gott exempel och stå bakom linjen och blänga argt på alla som inte gör det. Det bör fungera som ett socialt straff som tas i bruk eftersom att ha någon personal som ser efter att reglerna följs säkerligen är för dyrt. Ett problem som uppstår är att de som är så dumma att stå precis vid bandet antingen inte förstår spelteorin bakom eller inte bryr sig om den sociala utfrysningen jag vill tillämpa.

     

    Mvh Ordbajs?

  13. Vill ni se höga löner så bör ni kolla på hedge fund managers. John Paulson tjänade $4.9 miljarder under 2010 och $3,7 miljarder under 2007. Det är runt 10x vad de CEOs i USA som har högst lön tjänade tillsammans under 2012 (cirka $380m). Finns inte läkare, jurister, raketforskare, politiker eller företagsledare som kommer upp i de summorna.

  14. fivefingers/barfota: 10

    paleo: 8.5

    rått kött: 8

    lift heavy things, sprint sometimes, seldom chronic cardio: 8

    squatskita: 3

    avjonerisera luften: 3

    stearinljus istället för vanlig belysning kvällstid: 2

    d-vitamin: 9

    movnat/primal walk/etc: 8

    bitcoins: 9

     

    68.5

  15. Skippa att ta upp de gamla meriterna.

     

    Välj dock inte bort sportmeriter överlag. Hade en konversation med en person som hade hållit 500+ intervjuer för goldman sachs som tyckte att utöver personkemin och utbildningen så var saker som att man har sprungit maraton det mest attraktiva. Det tyder på att man har haft disciplin att fokusera över tid och sedan prestera.

     

    Själv så skippade jag poker i CV:et, men tog med det i personliga brev. Ämnar inte att själv ta upp det under intervjun, men kommer att vara så ärlig som möjligt om (när antar jag) de som intervjuar tar upp det.

  16. Jag har inte sett klippet så vet inte om det var riktat mot mig. Det är väl självklart att hårdare straff leder till att mindre antal folk begår brott (om dessa gör en rationell/samlad bedöming), men de flesta brott begås ju ofta inte för att lyxa till vardagen utan de sker för att brottslingen måste.

     

    Hastighetsöverträdelser hade säkerligen minskat om vi genomfört dödsstraff men det känns väl lite sådär? (även i effektivitetens namn)

     

    Väldigt höga straff på brott kostar samhället främst genom två saker:

     

    1. Kostnader för bestraffning. Fängelse kostar extremt mycket. Sådana dödsstraff som t.ex. vissa amerikanska delstater använder sig av är också väldigt dyra. Speciella rättegångar, speciella juryn, speciella isolerade fängelser, långa väntetider osv.

     

    2. När en individ väl har begått ett brott så är marginalkostnaden nära noll. Om man väl har åkt fast för att köra för fort och riskerar dödsstraff så är det mycket troligare att man försöker köra över poliserna/smita än att stanna och ta sitt straff. Man är ju fucked oavsett.

     

    Det finns hemska exempel på hur det amerikanska rättssystemets regel om 3 "chanser" har lett till att annars relativt milda brott har fått stora konsekvenser. Personer som har levt i fattigdom och redan har två domar mot sig har rånat småbutiker för att få mat på bordet och när de märkt att det är på väg att bli fast så minimerar de sina odds att bli fällda genom att döda alla eventuella vittnen i butiken.

  17. Ang. jobb och USA fick jag rätt spontan förfrågan från ett företag som sysslar med automation, process etc. Vad de behövde just nu är däremot åt marketing/business-hållet, som extrajobb.* Men skulle ju klart vara en väg in. Men jag får inte ta random jobb tack vare att jag har fel visum.

     

    Det är klurigt att skaffa arbetsvisum. Smidigaste bör vara ett H-1B visum vilket det aktuella företaget skaffar åt dig, tror det håller typ 7 år. I övrigt verkar det vara sjukt mycket jobb (eller tur osv - man kan ju gifta sig till ett green card).

     

    Snackade med en snubbe som ägde ett företag här och hade 10-15 anställda.. Fick inte förlängt visum, fick lägga ner (trots att han alltså gav amerikaner arbete).

     

    Men ja: för en svensk ingenjör verkar det lättare att skaffa jobb än visum här. Men som nyligen utexad kan man ju "inget" tekniskt, så man ska förstås inte räkna med att slängas in på en avancerad teknisk position hux flux.

     

    Tänkte bara uppdatera om min erfarenhet so far då jag pratat med ganska många som gjort resan från sverige till ingenjör i USA. Den efterblivna jantemaffian kan vänligt men bestämt dra åt helvette. :roll:

     

    Mina föräldrar har nyligen fått amerikanskt visum. Tog strax över 1 år och då hade de en jurist på plats i USA som hade hand om pappersarbetet. Båda är i 45-55 årsåldern med exemplarisk bakgrund och nordiskt ursprung och namn. Min mor blir hemmafru och min far fortsätter på samma tjänst men stationerad i staterna. Pappersbunten de skickade in var flera hundra sidor lång och utöver intervju på ambassaden skulle de även finansiera en utredning för att säkerställa att de inte tog något jobb från amerikaner. Utredningen skulle såklart betalas med check via post. Maken till krångligt system!

  18. och om man inte kan? kommer de och tar ens katter då? låt säga att katterna och träkojan i princip är det enda kapital man äger. eller bli det kidnappning och förnedring i några omgångar först?

     

    De kräver en summa kronor av dig. Om du inte kan betala det går till kronofogden så kan det bli fråga om utmätning (http://www.kronofogden.se/Utmatning2.html)

     

    Tack och lov så har Sverige avskaffat arvsskatt, men annars är sådana problem vanligt förekommande på grund av sådana lagar när någons arv består av t.ex. huvudsak en fastighet. Om arvstagaren saknar betalningsförmåga så säljs vanligen fastigheten för att betala arvsskatten.

     

    På liknande vis så vill de först att du själv säljer egendom för att betala "skulden". Om de inte går så försöker de själva likvidera din egendom. Om de misslyckas så kidnappar de antagligen dig.

  19. Hur gick det för folk i USA? Har inte koll, vet att det inte gick så jävla bra för landet så att säga, men hur gick det för individer?

     

    Gick inte så dåligt för individer eftersom USAs bostadslån skiljer sig från svenska i det avseendet att man i USA alltid kan ge över bostaden till banken och stryka lånet. Så fort lånet överskrider bostadens värde så säljs vanligtvis bostaden och banken får stå för mellanskillnaden.

     

    Samhällsekonomiskt är det ju svindåligt att så många äger sina bostäder. Det finns massor av individer som inte har speciellt mycket kapital och äger en hyfsat dyr bostad, vilket gör att de har en enorm övervikt i bostäder och oftast tar på sig idiosynkratisk risk.

    Det vore mycket bättre om stora företag specialiserade sig på att hyra ut bostäder och endast de väldigt rika ägde sina egna bostäder.

×
×
  • Skapa nytt...