Gå till innehåll

Sansrom

Members
  • Innehåll Antal

    3 236
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    1

Forum Inlägg postade av Sansrom

  1. Har ägnat hela helgen åt en homework i Analysens grunder som är supersvår. En fråga som är mindre abstrakt och "hyfsat lätt" att förstå men som jag inte klarat är

    FezxYue.png

     

     

    för f(x)=x^2. De andra har jag gjort, klarar nån dem?

    Att B_n(x) = 1 för f(x)=1 följer väl direkt av binomialsatsen (eller vad den heter)? Och det verkar som att B_n(x) = x för f(x) = x efter lite kluddande. Men för f(x)=x^2 blir det ju rätt jobbiga uttryck att hantera. Tror jag har hittat en kandidat till uttryck för B_n(x), men inte kommit hela vägen i mål med ett bevis.

     

    Och grattis till klonken! :)

  2. Tänkte kolla om någon här har bra koll på juridik (eller iaf bättre än mig som endast läst JÖK'en). Cliffs:

     

    • Köper lägenhet sommaren 2015, renoverat kök tidigare under året
    • Lägenheten överläts enligt kontraktet i "befintligt skick"
    • Vinter 2015 - börjar droppa vatten ur köksfläkten - kondensslang ej är inkopplad till avloppet (den låg gömd och igenpluggad bakom köksskåpen).
      BRF skickade en hantverkare och skickade en faktura till oss

     

    Värt och försöka få säljaren att betala eller ska man bara betala den direkt själv?

    Hur mkt pengar? Ringt mäklaren?

  3. Jag är långt ifrån någon erfaren börsräv, och det är med förmåner för aktieägare är nytt för mig. Har det alltid funnits eller är det något som har kommit på senare tid?

     

    Jag har en vag känsla om att både Skatteverket, Finansinspektionen och säkert andra myndigheter kan ha åsikter om det här. Kan det inte anses vara kursdrivande utan koppling till bolagets egentliga värde? Och hur ser man på förmånsbeskattning och andra tråkigheter? Det borde ju finnas reglerat någonstans hur stora "mutor" man får ge och ta?

  4. Lika bra att lägga in en guide för detta också i #1

     

    Imo:

     

    1. Din bank <- SEPA -> Bitstamp (tar 2 - 3 arbetsdagar)

    2. Växla: SEK -> BTC: Bitstamp (0.25% fee)

    3. Bitstamp <- bitcoin-transaktion -> Poloniex/Kraken (~60 min)

    4. Växla: BTC -> ETH: Kraken(0.10% fee)/Poloniex(0.20% fee)

    Och om man vill sälja ETH från en json-fil? Går det att föra över dem till ett konto på Poloniex?

  5. Skulle väl vara en oro för att kinesiska fabrikörer slarvar så med tillverkningsstandarder att det finns risk för att apparaten torrkokar, smälter och därefter tar eld om man inte har rejäl säkerhetsmarginal. Liknande saker har ju hänt med kinesiska mobilladdare, så helt taget ur luften är det inte.

     

    För min del skulle jag köra med lite vatten och knäppa av manuellt när det börjar koka. I äldre vattenkokare var det bimetallbrytare som blev försvagade av att göra så, men tror inte det förekommer längre utan alltid är elektroniskt styrt nu mer.

    Du och jello representerar tydligen ytterligheterna på vattenkokarexpertskalan.

  6. Bör funka som det ska nu. Titlarna har hämtats on post dock så det gäller inte retroaktivt. Hojta om något ändå strular, jag lade inte så mycket tid på det.

     

    Tänkte skriva något om att jag ser snabbare om du skriver i rätt kanal, men vad fan, jag sitter här en lördagkväll och fixar det inom en timme...

    Gött, tack! Tänkte samma sak om fel tråd men vad fan, det är lördagkväll, jag orkar inte byta tråd. :)

     

    En testlänk för ytterligare OT: http://www.poker.se

  7. Hehe, ja det finns rätt mycket mindfucks inom matten. En av mina favoriter är inom analysen och mängdläran runt de reella talen:

     

    Cantors bevis för att det finns ouppräkneligt oändligt många reella tal tar en stund att smälta. Att mängden rationella tal är uppräknelig är inte heller så svårt att förstå. Alltså: de irrationella talen är ouppräkneligt många.

     

    Men, sedan har vi de algebraiska talen. Den mängden är också uppräknelig, eftersom mängden polynom med heltalskoefficienter har kardinalitet alef_0. Alltså, de transcendentala talen är ouppräkneligt oändligt många.

     

    Så till sist själva mindfucket. De beräkningsbara talen är uppräkneliga, eftersom det defintionsmässigt krävs en ändlig ström av en uppräknelig mängd (typ alfabetet) för att beskriva dem. Alltså är de icke beräkningsbara ouppräkneligt oändligt många, d.v.s nästan alla reella tal är icke beräkningsbara och därmed helt omöjliga att beskriva inom rimlig (ändlig) tid.

     

    Sedan att Cantormängden är ouppräkneligt oändlig, men har Lebesgue-mått 0 är ju också halvsinnes. Man förstår att gubbarna som kom fram med de här idéerna var, och kanske blev, halv- och heltokiga.

     

    Det är också ovanstående som gör att reell analys inte är något favoritområde för min del. Det handlar lite för mycket om att hitta på patologiska mängder för att motivera en rigorös hantering av saker och ting. Helt enkelt för svårt för mig tror jag.

     

    Däremot komplex analys, det är maffigt det (holomorfitet <-> analyticitet). Och talteori, Och abstrakt algebra. Och gärna när det blir sjuka kopplingar mellan områdena, typ Galois-teori, Riemann-hypotesen, mm.

     

    Är ofta rätt nöjd att jag slipper fördjupa mig för mycket, räcker att förstå lite grann om varje område för att fascineras. Speciellt när det finns t.ex. Numberphile (som jag knappt kikat på iofs) och andra pedagogiska vloggare, bloggare och författare.

  8. Jag pluggar matematik på heltid på su, är färdig med kandidaten om ett halvår.

     

    Om jag tar igen statistisk analys, numeriska metoder och sannolikhetsteori 2, riktigt urktråkiga, men den rena matematiken tycker jag är sjukt häftig och vill kanske doktorera. Nån annan som läst mycket matte?

    Kul, berätta mer! Vilka grenar av matematiken intresserar dig mest?

     

    Har inte läst mycket matte (enbart standardmatten på civing-utbildningen + lite extrakurser), men har insett på senare tid att jag borde fördjupat mig mer. Är väldigt fascinerad av matematik i stort, och det stör mig inte alls om den är till synes otillämpbar i praktiken. Det finns så mycket skönhet i matten i sig.

  9. imfromsweden, här är en berättelse som jag tror skulle göra dig stor nytta.

     

    Ur dagsflugans resor:

     

    För längesedan, under en av alla mina resor runt jorden, fann jag mig en dag vilse i en främmande skog. En dimma tät som ett snötäcke svepte in bland träden under en måne som sken som en vit ros i det bleka väst. Timme efter timme gick jag utan aning om var jag befann mig eller var jag var på väg, och det var så jag fann vägen till det heliga landet Pokerforium.

     

    En mäktig klippa stod framför mig. Där växte miljontals bär och frukter i alla de färger som droppar av fryst regnbågsljus på klippväggen. Dessa växter, skulle jag förstå, var mycket åtråvärda och invånarna i Pokerforium spenderade dag och natt att klättra efter dem, ofta med livet som insats.

     

    Vid klippans fot brann en eld som, sades det, varade för evigt. Runt den samlades invånarna när de inte klättrade. De diskuterade idéer och taktiker för att snabbare och mer effektivt komma åt de mer attraktiva frukterna: de som växte högst upp. Några nöjde sig visserligen med att plocka låga frukter men många andra ville upp.

     

    Och några kom också upp. De bar med sig stora, utsökta frukter ner och fick platserna allra närmast elden. Lågklättrarna tog platserna längre bort och lyssnade för det mesta på högklättrarna men deltog gärna i diskussioner och hjälpte de som klättrade ännu lägre än de själva.

     

    Men med tiden slutade frukterna att växa på de lägre delarna av klippväggen. Frukterna utvecklade tillochmed gifter för att försvara sig mot de ivriga klättrarna. Dessutom började det regna allt oftare och en hård vind drog in från havet som aldrig verkade lägga sig. Det blev en svår tid. Marken täcktes med kropparna av fallna klättrare och invånarnas mod bröts itu som ett träd i den bittra vinden och dog.

     

    Några klättrare klarade sig dock trots svårigheterna och nådde allt högre höjder. När de satte sig vid elden överöstes de med frågor om hur de kunde lyckas där ingen annan lyckades och vad de gjorde med alla frukter. Massor av nya klättrare samlade sig runt elden för att höra på högklättrarnas historier. Snart var det fler klättrare än någonsin på klippväggen, trots svårigheterna.

     

    Högklättrarna utvecklade en idé att det inte gick att skilja de giftiga frukterna åt de ogiftiga när de satt på klippväggen, så de fokuserade all sin möda på att klättra istället för att lära sig skilja frukterna åt. Detta var en kontroversiell idé. Lågklättrarna blev allt mer aggressiva då de inte förstod vad högklättrarna menade. Till slut tröttnade högklättrarna på att behöva förklara sig och tände sin egen eld på ett nytt ställe där de förbjöd lågklättrarna att sitta.

     

    Läget runt den gamla elden blev kaotiskt. Klättrarna kunde inte höra varandra över deras egna skrik. De bästa saknade all övertygelse medan de sämsta var fulla av passion och obestridlighet. Bara ibland kom klättrarna från den nya elden tillbaka för att delge sina tankar, mest noterbara av dessa Hjortrates, Nebbistoteles och Jellagoras. Men trots att de varit så populära förut uppskattades inte deras försök; nu betraktades de som arroganta och dryga. Deras besök blev färre med tiden.

     

    Några av klättrarna vid den gamla elden lyckades emellertid att också komma högt och plocka de allra finaste frukterna. De skärpte sin förmåga att se skillnad på de giftiga och de ogiftiga frukterna, och de tog bara rätt frukter med sig ner. Så var till exempel fallet med Dawwron och Tard Den Store. Dawwron ville högre än någon annan medan Tard Den Store satt i mitten av klippväggen och väntade på att frukterna skulle växa.

     

    När Hjortrates besökte den gamla elden fick han frågan om vad han tyckte om dessa klättrare och om han nu skulle erkänna sin metod besegrad. Han svarade att han inte litade på deras metoder och att han var osäker på om deras resultat var på grund av skicklighet eller tur.

     

    “Dryga jävel!” skrek massan.

     

    När Nebbistoteles fick samma fråga svarade han bara att de kunde betala honom för att han skulle visa dem hur man klättrar efter frukt på riktigt.

     

    “Hur ska du som inte ens klättrar själv veta hur man klättrar?” skrek massan.

     

    När Jellagoras fick samma fråga svarade han att de skulle sticka och brinna.

     

    “Avensjuck!!” skrek massan.

     

    Både Dawwron och Tard Den Store föll så småningom, men nya tog deras plats, som också föll, och som också blev ersatta av andra. Så höll det på i många år och varje gång ställdes samma fråga till de från nya elden, och varje gång svarade de samma saker.

     

    Men den gamla elden falnade till sist. Bara en glöd återstod och likt rök hade dess klunga av klättrare skingrat sig till andra ställen. Bara några var kvar, andra besökte sporadiskt. Det diskuterades inte mycket klättringsteori längre. Hjortrates besökte sällan, Nebbistoteles försvann helt, och Jellagoras kom bara dit för att slåss.

     

    De flesta visste numera att det inte gick att se skillnad på frukt och frukt, men ibland kom det någon ny och berättade om sin idé att den gröna frukten är bäst att plocka, för den är ogiftig. Ibland det kom någon sa att den röda var bäst, eller den blåa, eller den gula.

     

    “Det stämmer inte”, sa massan alltid. “Kom tillbaka när du vet mer.”

     

    “Det stämmer visst det!” sa personen. “Jag har själv lyckats.”

     

    Med tiden slöt sig personen till massan eller försvann, och sedan kom nästa person och sa samma sak, fick samma svar, och reagerade på samma sätt.

     

    Det är denna cirkel som har pågått i decennium här. På nätterna när himmelen har stängt sitt brinnande öga stänger också jag mina och föreställer att jag befinner mig någon annanstans. Nog kommer en ny tid snart? Nog blir vi kvitt dessa dårar en dag? Men jag vet att det inte är sant. För någonstans slokar en best som tagen ur mina mardrömmar, med en blick lika kall och rå som en demons, och gör sig redo, sin tid kommen till sist, för sin färd till Pokerforium.

    Läge att citera ett av de bästa inläggen i forumets historia.

  10. Detta är det mest efterblivna jag läst på länge. Det tyder på helt fantastisk inkompetens inom ett område jag förväntar mig att till och med Svenska Spel ska ha koll på.

     

    Det är en sak att de fortfarande dras med en klient som andas 1992 och som har fler buggar än features, men det kan kanske delvis skyllas på ett felbeslut för länge sen och att det kan vara svårt att hitta personal som har tillräcklig koll på poker och teknik.

     

    Men detta (om jag förstått det hela rätt) är helt centralt för spelarsäkerheten och kräver dessutom ingen raketforskare för att hantera. Har i och med detta exakt noll förtroende för att de förstår sig på chipdumpning och annat fusk. Välkommen till http://www.p0kernp0rnz.info!

×
×
  • Skapa nytt...