Ledartavla

Jag vill inte minnas att jag uttryckte det som onödigt, min poäng var mest att evt är fan extremt jävligt dåligt monetärt. Pluggar du så gör du det för att det är kul och du är passionerad inom ämnet. Men det är ju typ <5% av människor känns det som, de flesta jag känner som pluggar hoppar ju på något riktigt trött svenssonjobb med dålig lön, tråkiga kollegor och vips så är man trött på jobbet efter 2-3 år. Då har man ändå slösat 3-5 år för att komma dit och massor med studielån. Ang lönen så är det imo en rätt dålig lön för så mycket tid man lägger. I dagsläget finns det massor med bättre möjligheter om man vill tjäna mer pengar och ha mer frihet (båda vilket jag värderar väldigt högt). Det är relativt cappat hur mycket frihet någon med en ekonomikandidat kan jobba sig till och hur mycket pengar han kan tjäna. Förståeligt om du vill göra det men då måste man ju vara superpassionerad. Annars tror jag att man lurar sig själv lite. Alltid ogillat idén att man inte väljer sina kollegor heller, vissa jobb är nog rätt tråkiga om man har tråkiga kollegor och vice versa. Ang det sista fetstilta så kan varken jag eller du säga till någon vad man borde göra, man borde bara gör det man är bra på / det man tycker är roligt. Det låter som att du är mer glad i den svenska bubblan / studentlivsbubblan osv än vad jag är. Tycker hela den där vardagen är/verkar extremt monoton, min livsapproach är nog att man ska samla på sig så mycket erfarenheter som möjligt / resa and so on. Så vi är ju lite av varandras motpoler misstänker jag.

Spelade ett tråkigt b/e-session över 2h så jag tänker inte skriva mer än den här meningen om det. Vad jag däremot vill ta upp är någonting som en del här på PF verkar se som "onödigt": eftergymnasiala studier. Exempel på detta är Krillsters uttalande i podcasten "Syn!" och Modigakattens dagbok, där den sistnämnda skriver "Andra i min ålder tar en utbildning på 5 år och slutar skolan med en skuld på 250k och får en ingångslön på 22k.". Har man ingångslön på endast 22k efter fem år har man gjort någonting fel. De flesta jag känner som tagit en kandidat inom ekonomi, vilket är ett treårigt program, landar omkring 30k. Vissa hamnar till och med norr om 40k, med löneutvecklingar på 10% per år och bonusar på det. Detta är dock en detalj som jag inte lägger särskilt mycket vikt vid. Jag vet att detta är klyschigt, men vad som är viktigare än ovanstående punkt är att pengar faktiskt inte är allt här i världen. För mig är det omöjligt att sätta ett pris på mina tre år i Lund (varav ett halvår tillbringades var i Singapore), men om man ska försöka värdesätta det är ett lån på ca 200k med typ 0,13% ränta och 25-års amorteringsplan riktigt jävla billigt. Dessa pengar kommer inte betyda någonting för mig om 10-15 år (förhoppningsvis ). Jag började plugga tidigt efter gymnasiet, och för mig var det en chans att flytta hemifrån, skapa nya kontaktnät och utmana mig själv på ett socialt plan. Man utvecklas otroligt mycket som människa. Jag säger inte att det är efterblivet att satsa på poker eller något annat jobb istället för att studera vidare. Krillster verkar ju uppenbarligen nöjd om man lyssnar på podden. Jag säger endast att det inte är så dumt som många tror att plugga på universitet. Särskilt inte om man gör det i en genuin studentstad.

Både studentlivet och pokern har ju gemensamt att du kan leva i en bubbla/community tillsammans med likasinnade istället för att vara en del av det officiella sossesamhället (eller vad du nu väljer att kalla det). Så oavsett vägval SALUTERAR jag den som hittar sin grej. Rätt deprimerande att en individs sociala status eller identitet är så hårt bundet till vad du jobbar med, då de flesta inte ser jobbet som sin hobby och kan vara ljusår ifrån sin drömsysselsättning.